Upphandlingslagens rättsmedel - En studie av lagen om offentlig upphandlings överprövnings- och skadeståndsregler

Upphandlingsrätten har en lång historia i Sverige. Efter GATT-överenskommelsen om statlig upphandling, undertecknandet av EES-avtalet och sedermera medlemskapet i den Europeiska Unionen, har en svensk lagstiftning om offentlig upphandling allt eftersom utformats. Den nuvarande lagen om offentlig upphandling, LOU, är en omskrivning av de upphandlingsdirektiv som bygger på Romfördragets fyra friheter. Den röda tråden i direktiven är att all upphandling skall ske med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns, med iakttagande av affärs-mässighet och objektivitet. För att garantera att EU:s medlemsländers upphandlande enheter följer upphandlingsreglerna, krävs snabba och effektiva rättsmedel. Rättsmedelsdirektivens tillkomst berodde i hög grad på att medlemsländerna ej kunde säkerställa de skyldigheter som direktiven uppställer. Istället för att reglera rättsmedlen i detalj, överlämnade EU ansvaret till de nationella regeringarna att införa fungerande rättsmedel på upphandlingsområdet. De viktigaste och vanligast förekommande rättsmedlen i svenska rätt - överprövning och skadestånd - fungerar dock inte så tillfredställande som de borde göra. Problemen som återfinns i det nuvarande regelverket resulterar i att rättsmedelsdirektivens syfte inte alltid efterlevs. Nyckelord: Offentlig upphandling, Rättsmedelsdirektiv, Överprövning, Skadestånd, Affärsmässighe