Avfallsregleringens adressater. Hur fördelas ansvaret för omhändertagande av avfall?

Detta examensarbete i miljörätt behandlar avfallsproblematiken, närmare bestämt vem regleringen av omhändertagande av avfall riktar sig till. Avfallsregleringen vänder sig mot tre adressater&semic kommuner, producenter och privatpersoner. Vem som ansvarar för avfallet beror på avfallets art. Kommunen ansvarar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall. Producenter ansvarar för avfall från varor som omfattas av reglerna för producentansvar. Ansvaret för farligt avfall styrs särskilt beroende på avfallets egenskaper. För avfall som varken är hushållsavfall, farligt avfall eller omfattas av producentansvarsregleringen ansvarar egentligen avfallets producent. Hur insamling och omhändertagande ska gå till styrs i kommunens renhållningsordningar. De kan utvidga sitt renhållningsansvar till att omfatta även andra typer av avfall än hushållsavfall. Enskilda har ingen egentlig skyldighet att ta hand om avfall. Kommunen kan dock ålägga enskilda att källsortera avfall. Fastighetsägare ges vissa begränsade möjligheter att ta hand om avfall på fastigheten. Ett grundläggande syfte med avfallsregleringen är att renhållningen ska fungera. Huvudansvaret för detta bär kommunerna genom den kommunala renhållningsskyldigheten. Renhållningen finansieras via avgifter. Kommunerna förmodas ha bäst kunskaper om de lokala förutsättningarna för omhändertagandet. Kommunen har också ansvar för gaturenhållningen. Avfallshanteringen ska även ta hänsyn till miljöbalkens grundläggande målsättning: att etablera ett ekologiskt hållbart samhälle. Varu- och avfallshanteringen ska anpassas så de möjliggör ett kretslopp för varor och material. För att en sådan kretsloppsanpassning ska kunna ske återkommer man i miljöbalkspropositionen och andra viktiga miljöpolitiska dokument till producentansvarstanken. För att varor och avfall ska kunna cirkulera i ett kretslopp, krävs att de produceras med hänsyn till kommande återanvändning eller återvinning. Producentansvaret kan användas för att styra produktionsstadiet på ett effektivt sätt. MB:s ikraftträdande medför inte någon ökning av producentansvaret. Det är tveksamt om ett generellt producentansvar är möjligt eller ens önskvärt. Det främsta skälet att införa producentansvar är den styrning av varuproduktionen man kan åstadkomma. För vissa typer av avfall kan andra ansvarskonstruktioner vara förenliga med såväl de miljöpolitiska målen som grundläggande miljörättsliga principer. Olika avfallstyper lämpar sig för olika former av omhändertagande och således olika former av styrning. Producentansvaret är inte tillräckligt för att åstadkomma ett kretsloppssamhälle