Gränsöverskridande resultatutjämning -de svenska koncernbidragsreglernas kompatibilitet med EG-rätten

Syftet med resultatutjämning är att kunna utjämna skattebelastning inom en koncern för att uppnå skattemässiga fördelar. I svensk rätt används som resultatutjämningsmodell för nationella koncerner koncernbidrag med avdragsrätt för det givande bolaget och skattskyldighet för det mottagande bolaget. Reglerna är dock endast avsedda för svenska skattesubjekt, vilket leder till en negativ särbehandling av utländska företag jämfört med inhemska koncerner. Flertalet av medlemsstaterna erbjuder, såsom Sverige, möjlighet till nationell koncernintern resultatutjämning, vilket innebär att motsvarande inte medges i internationella förhållanden till utländska koncernbolag. En konflikt mellan den nationella rätten och EG-rätten uppstår då EG-fördraget förbjuder nationella regler som utgör hinder för etableringsfriheten. Medlemskapet i EU har medfört påtagliga förändringar för medlemsstaterna och den nationella rätten har inordnats under EG-domstolens praxis. En av målsättningarna med EU är att skapa en fri inre marknad och en intention att förena medlemsstaterna har präglat unionen. I dag finns 27 skattesystem i unionen och fyra olika resultatutjämningsmodeller tillämpas. Bristen på koordination medför emellertid en del svårigheter. För att uppnå en fri inre marknad har därför ett led varit att harmonisera den direkta beskattningsrätten genom att utveckla en gemensam konsoliderad skattebas, CCTB. Arbetet har fortlöpt långsamt och hittills har inget direktivförslag presenterats. Medlemsstaterna har, för att skydda sitt skatteunderlag, inte medverkat för att påskynda processen, vilket medfört att EG-domstolen fått alltmer att säga till om avseende den direkta beskattningsrätten. I brist på harmonisering fungerar den som vägledande genom dess prejudicerande domar. EG-domstolen prövade i det mycket uppmärksammade Marks &amp&semic Spencer-målet för första gången huruvida de nationella reglerna som gör åtskillnad mellan nationell och gränsöverskridande resultatutjämning står i strid med EG-fördraget. Utgången i målet, som behandlade Storbritanniens förlustutjämningsregler, blev att de brittiska reglerna var oproportionerliga. Gränsöverskridande förlustutjämning är möjligt med skatterättslig verkan om det utländska dotterbolaget har uttömt alla möjligheter att nyttja förlusten. Domens ska tillämpas på samtliga medlemstaters resultatutjämningsmodeller men eftersom skattesystemen inte är koordinerade uppstår svårigheter, vilket medför rättsosäkerhet och brist på förutsägbarhet. EG-domstolen prövade i Oy Esab-målet nyligen de finska resultatutjämningsreglerna som påminner mycket om de svenska reglerna. Genom avgörandet fastslog domstolen att de finska reglerna inte står i strid med EG-rätten. De två målen har klarlagt rättsläget något avseende möjligheter till gränsöverskridande resultatutjämning men det kvarstår emellertid obesvarade frågor. Den mest optimala lösningen på problematiken torde vara harmonisering genom lagstiftning