Juridiska åtgärder för att främja god hundavel och ansvarsfulla hundägare

Vår syn på hundar har utvecklats från att hunden främst är ett nyttodjur till att hundens främsta uppgift är att hålla människan sällskap. Reglerna om tillsyn över hundar har speglat samhällets utveckling. När Lagen om tillsyn över hundar och katter kom på 1940-talet var dess främsta skyddsintresse lantbrukets djur. Den nya Lagen om hundar och katter syftar främst till att skydda människor och andra hundar från hundar som inte hålls under tillräcklig tillsyn i vårt tätbebyggda samhälle. Hundar skall hållas under tillräcklig tillsyn så att de inte orsakar skada eller avsevärd olägenhet. Lagen exemplifierar inte längre vilka förelägganden som kan meddelas vilket väntas leda till större frihet för polismyndigheten. Polisen kan omhänderta hundar som inte hålls under tillräcklig tillsyn och det gamla kravet på att hundar måste visa sig vara bitbenägna för att få omhändertas har tagits bort. En nyhet är att polismyndigheten kan utfärda hundförbud för dem som inte håller sin hund under tillräcklig tillsyn. Numera kan en oansvarig hundägare dömas till fängelse, tidigare var bara böter aktuellt. Den gamla Lagen om märkning och registrering av hundar har upphävts och ingår nu i Lagen om tillsyn över hundar och katter samt Förordningen om tillsyn över hundar. Bestämmelserna är mestadels i sak densamma men polismyndigheten har inte längre rätt att omhänderta hundar på den grunden att de är omärkta. En sådan reglering skulle inte fylla någon större funktion nu när polisen får omhänderta hundar när det behövs för att hindra att hundar orsakar skada eller avsevärd olägenhet då inte andra mindre ingripande åtgärder anses tillräckliga. Uppfödare får inte avla fram hundar som har extremt stor kamplust, lätt blir retade och biter, bara med svårighet kan förmås att avbryta ett angrepp samt har en benägenhet att rikta sitt kampintresse mot människor eller andra hundar. Det råder oklarhet angående vad man får göra för att freda sig mot hundar som springer fram. I ett rättsfall dömdes en man, som kastat iväg en framspringande hund, till ansvar för djurplågeri, medan en man som sparkat en främmande hund friades i ett annat avgörande. Man kan diskutera huruvida fler juridiska åtgärder bör införas för att främja god hundavel samt ansvarsfulla hundägare. Förslag som förts fram är bland annat förbud eller restriktioner mot vissa raser eller blandraser, hundkörkort eller obligatoriska mentalbeskrivningar för tilltänkta avelsdjur