Metod för vindkraftslokalisering med hjälp av GIS och oskarp logik

Wind-power is the fastest growing energy source in the world today. In 2002 the Swedish Parliament established a goal for an annual energy production of 10TWh from wind-power in 2015. This is an increase of 9.1TWh from the current production of 0,9TWh. In order to achieve this objective a well-functioning decision-making process is needed for the siting and construction of new wind power plants. Today the decision-making process takes a long time, partly because it is difficult to locate suitable sites for construction of wind power plants. Geographical information systems (GIS) and Boolean logic are tools commonly used in the process of locating suitable sites. This essay describes a different method to locate suitable areas with the help of GIS using not Boolean but Fuzzy logic. Unlike Boolean logic, Fuzzy logic gives a nuanced and more complex picture of suitability. The proposed method was evaluated against models applying Boolean logic. The evaluation study was conducted in the municipality of Tomelilla in Sweden.Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som ligger i tiden och är den energikälla som idag växer snabbast i världen. Eftersom Sverige har stor utbredning och långa kustpartier finns det goda möjligheter att utnyttja vind som energikälla. Sveriges riksdag har därför satt ett mål att ungefär tiodubbla energiutvinningen från vindkraft till år 2015. Den generella uppfattningen om vindkraft i Sverige är positiv, så länge man inte själv bor i närheten av ett vindkraftverk. Tillståndsprövningen för anläggandet av nya vindkraftverk tar i dagsläget lång tid. Ett problem i tillståndsprocessen är att hitta en metod för att ta fram lämpliga områden för placering av vindkraftverk. En väl fungerande metod för detta hade kunnat påskynda ansökningsprocessen och fler vindkraftverk hade kunnat byggas fortare. Genom att använda sig av det relativt obeprövade konceptet oskarp logik, skulle en metod kunna tas fram som påskyndar dagens ansökningsprocess. Den vanligaste metoden idag är att använda sig av boolesk logik. Resultatet av boolesk logik ger en svartvit återgivning av vilka områden som är lämpliga för vindkraftverk, antigen är de lämpliga eller så är de inte det. Oskarp logik däremot ger en nyanserad bild av hur lämpligt ett område är, i form av en procentangivelse mellan 0 och 100. Det första som måste göras för att lokalisera lämpliga plaster för nya vindkraftverk är att bestämma vilka faktorer som är viktiga. Faktorerna kan i olika grad påverka lämpligheten för anläggandet av vindkraftverk. Exempel på viktiga faktorer vid vindkraftslokalisering är vindhastigheten, avstånd till vägar, avstånd till kraftnät och avstånd till bebyggelse. Inom oskarp logik studeras faktorerna var och en för sig, för att se hur mycket de påverkar den slutliga lämpligheten i förhållande till varandra. Uppsatsen beskriver en metod för lokalisering av lämpliga platser för vindkraftverk. Metoden baseras på oskarp logik och är framtagen i ett geografiskt informationssystem (GIS). GIS är datorprogram som används för att utföra geografiska analyser såsom vindkraftlokalisering. Den framtagna metoden tillämpades på Tomelilla kommun. De framtagna områdena lämpliga för vindkraftverk utvärderades mot booleska lämplighetskartor framtagna av Länsstyrelsen i Skåne och Energimyndigheten. Länsstyrelsen har baserat sin metod på ca 25 faktorer. Energimyndighetens lämplighetskarta visar områden av riksintressen och är baserad ett fåtal faktorer. Utifrån resultaten kunde man tydligt se att metoden som använder oskarp logik ger en mer nyanserad bild av lämpliga områden för utbyggnad, än Länsstyrelsens och Energimyndighetens booleska områden. Nackdelen med oskarp logik är att det är en mer komplex och tidskrävande metod än boolesk logik. Fördelen är att oskarp logik kan ge en bättre återgivning av verkligheten genom att ange lämpligheten på en kontinuerlig skala