Hur dokumentationsskyldigheten i samband med internprissättning påverkar bevisbördan vid tillämpning av korrigeringsregeln

The problems with transfer pricing have during the past decades been a topic of international attention. The reason for this is the more import role multinational corporations have come to play on the world market in conjunction with the importance of said corporations tax contributions, or lack thereof. Sweden established a requirement for documentation regarding international transactions between companies in the same corporate group on January 1st 2007. The two main reasons were that other countries recently had stipulated similar requirements and to maintain an effective tax control and thus guard the Swedish tax base. Existing rules concerning the burden of proof and which part that had the obligation to prove a fact was deemed unsatisfactory. As a consequence, the question of who had the burden of proof was often uncertain in trials about transfer pricing Questions about proof related to transfer pricing have been the subject of discussion for a long time in Swedish doctrine. The original proposal was aimed to establish a reversed burden of proof. The reason for this was the problems of inadequate availability of proof caused by the strict bank secrecy in certain countries. The requirement of documentation can be viewed upon as a compromise between the proposal of a reversed burden of proof and current law at that time. The main conclusion of this essay is that formal burden of proof still is on the commonwealth, but in reality, the requirement for documentation has meant a movement towards a reversed burden of proof.Företagens internprissättning har under de senaste decennierna blivit mera uppmärksammat. Orsaken till detta är att de multinationella företagens roll på världsmarknaden har ökat markant och att dessa internationellt verksamma koncerners internprissättning även har fått stor betydelse för staterna och deras skatteunderlag. Den 1 januari 2007 infördes dokumentationskrav för gränsöverskridande transaktioner mellan företag i koncerngemenskap om dessa transaktioner uppgick till en viss storlek. Bakgrunden till regelverket var att internsättningsproblematiken uppmärksammats internationellt och att många andra stater infört dokumentationskrav i sina lagstiftningar. Även Sverige ansåg att det behövdes dokumentationskrav, främst för att kunna upprätthålla en effektiv skattekontroll och på det så vis bevaka det svenska skatteunderlaget. Befintliga regler om vem som skulle visa vad i en taxeringsprocess på interprissättningsområdet ansågs knapphändiga och som en konsekvens därav uppkom ofta oklarheter gällande bevisbördan i samband med mål om internprissättning. Problemet med koncerninterna transaktioner hade diskuterats såväl i Sverige som internationellt. En av anledningarna till införandet av ett dokumentationskrav är att Sverige vill upprätthålla en mer effektiv skattekontroll. Bevisfrågor i samband med internprissättning har varit föremål för debatt under en längre tid. Det ursprungliga förslaget gick ut på att införa en omvänd bevisbörda på grund av bevissvårigheterna banksekretessen i vissa lågskatteländer medförde. Dokumentationskravet är en kompromiss mellan det förslaget och dåvarande lagstiftning. Den huvudsakliga slutsatsen i denna uppsats är att den formella bevisbördan fortfarande åligger det allmänna, men i praktiken innebär dokumentationskravet att bevisbördan förskjutits till åligga den skattskyldige