Terapeuters arbete med styvfamiljer inom vuxenpsykiatri och familjerådgivning

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur yrkesverksamma terapeuter arbetar med styvfamiljer. Vi har fördjupat oss i könsroller och vilka erfarenheter terapeuterna har utifrån detta perspektiv. Ytterligare ett fokus har varit hur barnens situation uppmärksammas i ett styvfamiljsperspektiv, då speciellt utifrån barnperspektivet och aktuell lagstiftning. Vårt material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade frågor som ställts till yrkesverksamma terapeuter som kontinuerligt kommer i kontakt med individer/ familjer med styvfamiljs erfarenheter. Vi vände oss till familjerådgivare inom kommunal- och kyrkans familjerådgivningar samt terapeuter inom vuxenpsykiatrin. Resultaten i vår studie visade att kunskapen varierade hos de intervjuade terapeuterna om styvfamiljens komplexa sammansättning. Vidare visade det sig i undersökningen att styvfamiljer var i större behov av bekräftelse och psykoedukativa insatser. Få terapeuter arbetar med flera i rummet när man arbetar med styvfamiljsproblematik. Vad gäller könsroller upplevde terapeuterna en mer polariserad könsrollsfördelning än i traditionella kärnfamiljer. Majoriteten av terapeuterna hämtade information och kunskap direkt från de vuxna och inte från barnen själva. Samtliga terapeuter i undersökningen ansåg sig ha ett barnperspektiv samtidigt som majoriteten brast i sin skyldighet, att uppmärksamma barnen utifrån den nya lagstiftningen