I denna uppsats undersöks konceptet samhörighet i politisk teori. Frågan om hur den faktiskt är beskaffad är av yttersta vikt, då den skapar förutsättningar för vad som kan ses som politiskt möjligt och/eller önskvärt. Genom en dissekerande läsning av tre filosofer (Kant, Rousseau och Fichte) tar vi oss an problematiken och försöker blottlägga den samhörighet som vi talar om, grundad i en känsla och underliggande politiken och staten. Syftet är att skapa en förståelse för de politiska gränser och möjligheter som samhörigheten utgör en förutsättning för. Tankar om det partikulära och det universella, den mänskliga naturen och gemenskapens betingelser återfinns i våra huvudfilosofer och vi sammanlänkar deras iakttagelser med samtida teoretike...
Det svenska samhället har utvecklats till ett krissamhälle. Ett av dess kännetecken är att politiken...
Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan medieförtroende och nyhe...
När personvalet infördes 1998 fick väljarna ett större inflytande över vilka våra riksdagsledamöter ...
Denna uppsats har till syfte att påvisa en del av de antaganden som idén om staten vilar på samt hur...
Vår uppsats handlar om kommunpolitiker som blivit förtroendevalda utan tidigare erfarenhet av partia...
Titeln Nya gränser anspelar inte bara på det nya länet Västra Götaland samt etablerandet av Västra G...
Att spå i framtiden har man sedan länge försökt. Och det har även skrivits böcker kring hur man kund...
Det här kapitlet undersöker i vilken utsträckning som individer uppfattar att olika frågor handlar o...
Grönland har en politisk vilja att nå självständighet, då de flesta politiska partier är för självst...
Ambitionen med det här numret av Fronesis är att fördjupa förståelsen av erkännande genom att belysa...
I samhällsdebatten verkar ibland en viss förvirring råda kring vilken typ av utsatthet som diskutera...
I modernt tänkande om staten finns en framträdande idé om att korrekt kunskap om politiska frågor oc...
Att människor ska mötas och att det ska skapas mötesplatser, identifieras som ett ofta använt argume...
Hur ska man förstå det samhälle som gör att vissa hamnar utanför, och förklara varför de gör det? Vi...
Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning mål...
Det svenska samhället har utvecklats till ett krissamhälle. Ett av dess kännetecken är att politiken...
Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan medieförtroende och nyhe...
När personvalet infördes 1998 fick väljarna ett större inflytande över vilka våra riksdagsledamöter ...
Denna uppsats har till syfte att påvisa en del av de antaganden som idén om staten vilar på samt hur...
Vår uppsats handlar om kommunpolitiker som blivit förtroendevalda utan tidigare erfarenhet av partia...
Titeln Nya gränser anspelar inte bara på det nya länet Västra Götaland samt etablerandet av Västra G...
Att spå i framtiden har man sedan länge försökt. Och det har även skrivits böcker kring hur man kund...
Det här kapitlet undersöker i vilken utsträckning som individer uppfattar att olika frågor handlar o...
Grönland har en politisk vilja att nå självständighet, då de flesta politiska partier är för självst...
Ambitionen med det här numret av Fronesis är att fördjupa förståelsen av erkännande genom att belysa...
I samhällsdebatten verkar ibland en viss förvirring råda kring vilken typ av utsatthet som diskutera...
I modernt tänkande om staten finns en framträdande idé om att korrekt kunskap om politiska frågor oc...
Att människor ska mötas och att det ska skapas mötesplatser, identifieras som ett ofta använt argume...
Hur ska man förstå det samhälle som gör att vissa hamnar utanför, och förklara varför de gör det? Vi...
Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning mål...
Det svenska samhället har utvecklats till ett krissamhälle. Ett av dess kännetecken är att politiken...
Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan medieförtroende och nyhe...
När personvalet infördes 1998 fick väljarna ett större inflytande över vilka våra riksdagsledamöter ...