Konsten att mäta det osynliga

Digital kommunikation medför nya möjligheter för privatpersoner och organisationer att kommunicera. Idag kan de i realtid utbyta information och på så sätt komma närmre sina intressenter. Det är dock oklart hur många som känner till vilken effekt deras digitala kommunikation har. Den här studien undersöker hur kommunala organisationer använder, mäter och utvärderar resultaten av sin digitala kommunikation. Vi granskar därför vilka utvärderingsmetoder för digital kommunikation som förekommer hos Landskrona stad och Helsingborgs stad. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet är hämtat från organisationerna med hjälp av semistrukturerade intervjuer och textanalyser. Neoinstitutionell teori, som gör gällande att organisationer harmonieras av externa faktorer, och teorier kring utvärdering och kommunikation utgör vårt teoretiska ramverk. Vi ser att Landskrona stad och Helsingborgs stad kommunicerar på ett snarlikt sätt i digitala kanaler samt att de i viss mån använder sig av samma utvärderingsmetoder. Den utvärdering som sker är sporadisk och av kvantitativ karaktär. Vi härleder de båda organisationernas tillvägagångssätt till det neoinstitutionella påståendet samtidigt som vi konstaterar att agerandet kan vara baserat på lokala normer. Därför myntar vi ett nytt begrepp: ”lokal isomorfism”.Digital communication brings new opportunities for communication between organizations and their stakeholders. Digital channels enable exchange of information in real time and organizations recognize the benefits of having close connections to interested parties. It is however unclear how many organizations that know the effect of their digital communication efforts. This study examines how municipal organizations use, measures and evaluates the results of digital communication. Thus we scrutinize which methods for evaluating and measuring digital communication that Landskrona stad and Helsingborgs stad utilize. This is a qualitative study in which the empirical material is gathered from semi-structured interviews and text analysis. Neoinstitutional theory, which claims that organizations becomes harmonized over time due to external elements, as well as evaluation and communications theories is our theoretical framework for the analysis. Our analysis shows that Landskrona stad and Helsingborgs stad communicates in a similar manner, as well as to some extent uses the same evaluation methods. The evaluation that occurs is sporadic and of quantitative characteristics. This, we argue, is an effect of harmonization of organizations as of the neoinstitutional theory. We also maintain that what is desirable in the region of Landskrona stad and Helsingborgs stad perhaps isn’t desirable in other regions. Therefore we coin a new term: “local isomorphism”