Mot framtiden! En betraktelse av progressionen och Den Andres kropp

I den här uppsatsen ämnar vi förstå modernitetens fixering vid progressionen och hur den kommer till uttryck i förhållande till det som ligger bortom staten och det agerande subjektet: Den Andres kropp. Filosofen Thomas Hobbes tankegångar om den moderna staten i Leviathan (1651) samt Friedrich Hegels förståelse av subjektets förutsättningar i Andens Fenomenologi (1807) utgör det metateoretiska rastret för analysen. Genom att fokusera på både den officiella västerländska retoriken och Den Andres kropp under tre olika tidsperioder; 1700-talets guldrusch i Brasilien, 1800-talets belgiska närvaro i Kongo och 2000-talets krig i Mellanöstern; hoppas vi kunna se hur progressionen konstrueras både på mikro- och makronivå. Avslutningsvis hävdar vi att den liberala demokratins segertåg, vilket ofta beskrivs som en progressionens slutpunkt där alla dikotoma kategorier upphöjs till en, i själva verket rymmer hela modernitetens repetoar av vi och dem; nu och då, här och där