Enkelhetens politik - Populist eller politiskt korrekt? En analys av den polariserade jämställdhetsdebatten.

Artikelserien Hatet och politiken som publicerades i Dagens Nyheter under våren 2012 beskrivs som vårens stora kulturdebatt. Maria Sveland inledde debatten som kom att handla om relationen mellan antifeminism och främlingsfientlighet. Det övergripande syften i studien Enkelhetens politik – populist eller politiskt korrekt? En analys av den polariserade jämställdhetsdebatten är att genom debattartikelserien kartlägga det jämställdhetspolitiska samtalet. Avsikten är att tydliggöra de åsikter som förs fram i debatten, med stöd i Pierre Rosanvallons och Peter Dahlgrens demokratiteorier då de politiska aktörer som idag vill driva jämställdhetsfrågan framåt har satts i relation till aktuella teorier om dagens demokratiska och politiska samtal. Genom analysen vill vi bidra till en bredare förståelse för de sociala rörelserna demokratiska premisser utifrån typiska senmoderna markörer som den politiska misstron, den allt mer omfattande medialiseringen av politiken och det ideologiskt tolkningsbara demokratibegreppet. Det empiriska materialet för vår studie omfattar samtliga 14 debattartiklar och är därmed en totalundersökning. Vår analysmetod är utarbetad utifrån den kvalitativa innehållsanalysen men har även hämtat inspiration från argumentations-, idé- och diskursanalys för att fylla sitt syfte. Utöver innehållsanalysen har studien kompletterats med fyra intervjuer med informanter som har kunnat berika vårt material. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera att den aktuella debatten visar på ett brett spektrum av åsikter om vilken innebörd som ska tillskrivas demokrati och jämställdhet. Debatten visar även tendenser av mediedramaturgi där de politiska aktörernas intresse att mobilisera opinionen leder till nedskrivningar, ryktesspridning och polarisering. Vi har även kunnat förstå att debattörerna upplever att det är lågt till tak i debattklimatet, men att debatten samtidigt kan tolkas som ett bevis på vår yttrandefrihet. Det blir dock tydligt att den mediala arenan står under inverkan av dominansförhållanden och att våra samhällspositioneringar innebär olika förutsättning för det demokratiska samtalet. Studien är författad av Zandra Bergman och Viola Sten under handledning av Fredrik Miegel vid Institutionen för kommunikation och medier, Lunds universitet under vårterminen 2012