Inte en fluga, men dock en dagslända : en studie av strategier och metoder för samverkan mellan myndigheter och hur de kan utvecklas

Organiseringen av välfärdstjänster i specialiserade och byråkratiska myndigheter är ett arv från den svenska modellen som byggdes upp i Sverige efter andra världskriget. I takt med att samhället har förändrats anses denna organisering inte ha den helhetssyn som krävs för att lösa komplexa samhällsproblem. Som ett svar på förändrade samhällskrav initieras därför ofta samverkan mellan myndigheter. Uppsatsens syfte är att identifiera strategier och metoder för samverkan och hur dessa kan utvecklas samt att föra en diskussion om hur kunskap utifrån samverkansprojekt kan komma berörda myndigheter till godo. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i teoretiska perspektiv av samverkan för att sedan bilda en syntes tillsammans med en fallstudie över ett samverkansprojekt kallat Projekt Kraft, vilket verkar som ett exempel på myndighetsgemensam samverkan. För behövande målgrupper bör samverkan bli ett permanent sätt att arbeta inom ordinarie verksamheter. För att möjliggöra kontinuerlig samverkan är det grundläggande att arbeta med synsätt av samverkan som en naturlig del av ordinarie verksamheter. Aktivt ansvarstagande på ledningsnivå krävs för kontinuerlig förankring och implementering av kunskap genererad i samverkan och strategier för implementering bör existera redan vid projektstart. Kontaktytor och arenor för kunskapsöverföring mellan samverkansprojekt och hemorganisationer understödjer förankring av kunskap och kan utvecklas genom praktikbaserad gemenskap. Även utbildning kan betraktas som en metod att utveckla samverkan genom