Straffvärdet för narkotikabrott -Är vi på väg mot en nyktrare bedömning?

I det svenska straffsystemet åtnjuter alla brottsliga gärningar ett straffvärde. Så även narkotikabrott. För snart ett år sedan, i juni 2011, avkunnade HD en dom som tydligt syftade till att ändra praxis avseende hur straffvärdet ska fastställas i narkotikamål. De två tilltalade som åtalet huvudsakligen avsåg dömdes av HovR till 14 års fängelse vardera. HD sänkte straffen till fyra års fängelse. En straffsänkning med tio år innebar självfallet att den s.k. juni-domen, NJA 2011 s. 357, kom att diskuteras. Hur narkotikamissbruk ska hanteras av samhället är allt annat än en självklar fråga. I Sverige har mo-dellen sedan länge varit nolltolerans och hårda straff för narkotikabrottsling-ar. Straffrätten ses som ett medel i kampen mot narkotika. En dom från HD som sänker straffen med tio år för narkotikabrottslighet är i den svenska kontexten väldigt intressant. Så intressant att det väckte även mitt intresse. Straffvärdesbedömningen vid narkotikabrott har länge varit väsensskild från straffvärdesbedömningen vid andra brottstyper. Vad HD ville ändra på var den praxis som sa att ett narkotikabrotts straffvärde i det närmaste bara var beroende av narkotikans art och mängd. HD:s dom lik-som hur den efterlevts av svenska domstolar behandlas i den kommande framställningen. Vidare beskrivs hur utgångspunkterna för straffvärdesbe-dömningen i narkotikamål såg ut tidigare samt vad som utgör de generella utgångspunkterna för straffvärdesbedömning enligt 29 kap. BrB. En av dessa utgångspunkter är att straffvärdet ska motsvara brottets svårhet. Svårhet brukar beskrivas enligt formeln skada+skuld. Det är framförallt skadedimensionen av svårhetsbegreppet som står i fokus för denna fram-ställnings mer abstrakta avsnitt avseende brottets svårhet. Att bestämma vad som utgör den för straffrätten relevanta skadan vid narkotikabrott är kom-plicerat. Jag presenterar inte heller några revolutionerande svar utan snarare en diskussion. Den av HD genom junidomen initierade förändringen av straffvärdesbe-dömningen i narkotikamål innebär att skadedimensionens inflytande mins-kar. Med tanke på hur problematiskt det förefaller vara att fastslå vilken skada narkotikabrottslighet egentligen orsakar torde detta vara en god ut-veckling.According to Swedish penal law all criminal offenses deserves a penal val-ue. So while drug offenses. Nearly a year ago, in June 2011, the Supreme Court gave a judgment that was clearly aimed at changing practices in the assessment of the penal value of drug offenses. The two defendants in the indictment were each mainly sentenced by the Court of Appeals for 14 years in prison. The Supreme Court reduced the sentences to four years impris-onment. A penalty reduction of ten years obviously came to be extensively discussed. In what way society shall answer to the abuse of drugs is any-thing but an obvious question. In Sweden, the prevailing model has been zero tolerance and harsh penalties for drug offenders. The criminal law is considered a weapon in the war against drugs. A judgment of the Supreme Court, which reduces sentences of ten years for drug offenses is, as pointed out earlier, something very interesting in the Swedish context. It even brought my interest. The assessment of penal value for drug offenses has for a long time been essentially different from the as-sessment of penal value in other types of crime. What the Supreme Court wanted to change was the practice saying that the assessment of penal value is almost only dependent on the drug type and quantity of the drug. The Su-preme Court's judgment as well as the judgment’s effects is discussed in the subsequent petition. It also describes how the starting points for assessment of penal value of drug offenses used to look before the judgment of last summer. Furthermore it describes the general starting points in penal value assessment according to chapter 29 in the Swedish criminal code. One of the starting points is that the penal value shall be equal to the gravity of the offense. The gravity of an offense is often described by the formula harm+culpability. This petition focuses on the harm-dimensions in the grav-ity concept, trying to determine what constitutes the harm relevant to crimi-nal law. I present no answers, at least not in the correct sense, but hopefully an interesting discussion. The Supreme Court did through the June-judgment initiate a change in how to assess penal value in drug offenses. The influence of the harm-dimension in the gravity-concept decreased. Given the problems in defining what harm, relevant to the criminal law, drugs are causing, this should be a good devel-opment