Miljökonsekvensbeskrivning av planer – om kravbild på miljökonsekvensbeskrivningar och hur denna uppfattas

Detta arbete har som syfte att besvara två frågeställningar - hur ser lagstiftningen ut för miljökonsekvensbeskrivningar för planer och program i Sverige, och vilka krav kan ställas utifrån denna, samt hur dessa krav har uppfattats i genomförda miljökonsekvensbeskrivningar för planer och program? Detta görs genom en genomgång av lagtext, förarbeten, praxis och litteratur på området, en granskning av två planer med hjälp av ett för ändamålet framtaget granskningsschema samt en analys av den information som framkommit under arbetets tidigare delar. I arbetet läggs särskilt fokus på alternativhantering och åtgärdsbeskrivning, och i analysen kopplas informationen samman med begreppet hållbar utveckling. Det finns en hel del krav som ska, bör och kan ställas på en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program. Dessa framgår till viss del av lagtexten, men ofta behövs en vidare kunskap för att veta vilka krav som kan ställas. En viktig del i detta är samrådet, där myndigheter, intresseorganisationer och allmänheten får komma till tals, och därigenom en möjlighet att ställa krav och styra processen åt önskat håll. De två granskade planerna, en översiktsplan för Hässleholms kommun och en detaljplan för ett hamnområde i Ystads kommun skiljer sig åt nämnvärt. Den största skillnaden ligger i alternativhanteringen, där det i översiktsplanen, förutom nollalternativet finns ett utformningsalternativ medan det i detaljplanen enbart finns ett nollalternativ. Avsaknaden av utformningsalternativ motiveras med att alternativa lokaliseringar ej är möjliga, och att det därför är orimligt att undersöka detta alternativ vidare. Detta kan dock ej sägas stå i samklang med lagtextens krav på identifierande av rimliga alternativ, något förarbete, praxis och litteratur instämmer i. Detta leder till att detaljplanen fått helhetsbetyget underkänt, då det finns en diskrepans mellan de frågor som ställts och den information som ges. Översiktplanen får ett godkänt helhetsbetyg då den information som ges i huvudsak överensstämmer med den information som efterfrågas. I analysen konstateras att det, för miljöskyddets skull, vore bättre med en mer preciserad lagstiftning, då det i båda miljökonsekvensbeskrivningarna har visat sig att den information som ges på områden som preciserats i lagtexten oftare överensstämmer med lydelsen där. Samtidigt behövs rimlighetsavvägningen för att kraven inte ska bli alltför betungande, exempelvis ekonomiskt. Analysen konstaterar också att det inte är helt självklart för varken författaren, läsare eller granskare vilka krav som ska, bör och kan ställas på en miljökonsekvensbeskrivning, och att det krävs en bred kunskap om området om syftet med miljökonsekvensbeskrivningar ska kunna uppfyllas. Ur en hållbarhetssynpunkt är det att föredra om tydliga riktlinjer finns att tillgå rörande vilken balans som är önskvärd mellan ett ekologiskt skydd och ett ekonomiskt. Genom detta uppkommer förhoppningsvis ett fullgott skydd som även påverkar den sociala hållbarheten positivt, och därmed en hållbar utveckling.This work aims to answer two questions - how does the legislation for environmental impact assessments for plans and programs in Sweden look like, and what demands can be made from this, and how are these requirements perceived in conducted environmental impact assessments for plans and programs? This is done through a review of the statutory text, legislative history, case law and literature, an examination of two plans with the help of a for this purpose developed chart review and an analysis of the information obtained during the work earlier parts. The work is particularly focused on the process of finding reasonable alternatives and the description of preventative measurements, and the analysis of information is also linked to the concept of sustainable development. There are a lot of requirements that must, should and can be set on an environmental impact assessment for plans and programs. They can be concluded partly by studying the statutory text, but one often need a wider knowledge to know what requirements can be set. An important part of this is the Consultation, in which authorities, interest groups and public may be heard, and thus are given an opportunity to make demands and control the process in the desired direction. The two reviewed plans, a Comprehensive Plan for Hässleholm and a Detail Plan for a port area in Ystad Municipality, differ significantly. The main difference lies in the process of finding reasonable alternatives, where the Comprehensive Plan, except for the alternative of likely evolution without implementation of the plan or program, also includes an alternative design option, while the Detail Plan focuses on the alternative of likely evolution without implementation of the plan or program alone. The lack of design options is explained by stating that alternative sites are not possible, and that it is unreasonable to explore this option further because of this. This cannot be said to be in harmony with the legal text, which requires identification of reasonable alternatives. This leads to a Detail Plan with a disapproved overall rating, since there is a discrepancy between the questions asked and the information given. The Comprehensive Plan received an approved overall rating, since the information given is generally in line with the information requested. The analysis concluded that it, for the sake of environmental protection, would be better with more specific legislation, since both the environmental impact assessments reviewed has shown that the information given in the areas thoroughly specified in the law are more consistent with the wording there. However, reasonable balance is needed to avoid requirements that will be too burdensome, such as economically. The analysis also notes that it is not entirely obvious to the author, readers or reviewers what requirements must, should and can be set on an environmental impact statement, and this leads to a situation where one requires a broad knowledge of the area for the purpose of environmental impact assessments are to be met. From a sustainability perspective, it is preferable if clear guidelines are available regarding the balance desirable between an ecological protection and an economic. By doing this, social sustainability will hopefully be positively affected, and hence sustainable development