Uthyrning av arbetskraft - En studie av gränsöverskridande uthyrningsverksamhet som bedrivs av bemanningsföretag inom EU

Uppsatsen behandlar bemanningsföretags uthyrning av arbetskraft över nationsgränserna. Fokus ligger på problematiken kring social dumpning, ''låglönekonkurrens'', inom EU och vilka konsekvenser detta fenomen kan få för i synnerhet Sverige, samt vilka åtgärder som vidtagits i syfte att motverka social dumpning, både inom Sverige och EU. Ämnet har varit omdiskuterat i media i och med EU:s utvidgning under 2004, genom vilken tio nya medlemsstater välkomnades in i unionen. Social dumpning har tidigare inte inneburit något problem för svensk del. Anledningen till att utvidgningen ger upphov till en oro inför framtiden är att de nya länderna har mycket lägre arbetskraftkostnader och skyddsnivåer för sina arbetstagare än Sverige. Detta riskerar att resultera i dels att de svenska arbetsgivarna slås ut genom en konkurrens på icke lika villkor, dels att lönenivåerna på den svenska arbetsmarknaden sänks. På EG-rättslig nivå regleras den gränsöverskridande uthyrningen av arbetskraft genom Utstationeringsdirektivet (96/71/EG) vars främsta syfte är att motverka just social dumpning. Direktivet har implementerats i svensk rätt genom Utstationeringslagen. Bemanningsföretagens verksamhet regleras även i Arbetsförmedlingslagen men i huvudsak genom tecknande av kollektivavtal. Till skillnad från majoriteten av de övriga medlemsländerna har Sverige underlåtit att lagstifta om minimilöner. Ansvaret har istället lagts på arbetsmarknadens parter som har att tillförsäkra att kollektivavtal tecknas med, och efterlevs av, de utländska arbetsgivarna. Stöd för fackföreningarnas rättigheter finns dels i RF 2:17, vilken berättigar dem att vidta stridsåtgärder, dels i 38-40 §§ MBL som stadgar en facklig vetorätt vid inhyrningar. Bestämmelser om fredsplikt finns i 42 § MBL där stridsåtgärder som syftar till att undanröja tidigare tecknade avtal, som utgångspunkt förbjuds. Det första fall som varit uppe till diskussion sedan utvidgningen är ''Vaxholmsfallet'', där ett lettiskt bemanningsföretag utstationerade sina arbetstagare i Sverige för att utföra ett arbete här. När det lettiska företaget vägrade teckna kollektivavtal på de svenska villkoren, med invändningen att de redan var bundna av ett kollektivavtal i Lettland, försattes företaget i blockad av den svenska fackföreningen Byggnads. Fallet har varit omdiskuterat i media främst på grund av att den svenska fackföreningen försökte framtvinga ett kollektivavtal trots att det lettiska bolaget redan var bundet av ett i hemlandet, men även på grund av att den genomsnittslön som krävdes översteg fastställd minimilön enligt avtalet. Frågan ligger för närvarande hos EU-kommissionen som har att utreda huruvida det svenska agerandet och svensk lagstiftning är förenligt med EG-rätten