Möjligheter att begränsa fastighetsskattens verkningar

En mycket omdebatterad fråga inför höstens riksdagsval är fastighetsskatten. En rättfärdig skatt på avkastning eller en illegitim skatt som tvingar människor att lämna sina hem? De senaste årens höjda marknadsvärden på fastigheter har lett till att fastighetsskatteuttaget, som baseras på en fastighets taxeringsvärde, i vissa områden i landet uppgår till mycket höga belopp. Debatten gjorde mig nyfiken på det arbete som föregått utformningen av dagens fastighetsskattesystem och vilka argument som ligger bakom lagstiftningen. Därutöver ville jag även undersöka vilka möjligheter som finns till begränsning av skatteuttaget och om dessa möjligheter erbjuder en tillräcklig hjälp till de hushåll där skatten slår hårt. Därför valde jag att ägna detta arbete åt fastighetsskatten. Min målsättning med denna uppsats är att undersöka hur fastighetsskattesystemet är uppbyggt samt vilka möjligheter det ger till lättnader i beskattningen. Efter en kort redogörelse för regelsystemet ägnar jag ett antal sidor åt dessa möjligheter. Det är begränsningsregeln, dämpningsregeln och vissa möjligheter till nedsättning av fastighetsskatten. Begränsningsregeln innebär att fastighetsskatten ska begränsas till att uppgå till en viss procentsats av ett hushålls totala inkomster. Överstiger skatteuttaget den nivån ska skatten nedsättas i motsvarande mån. Dämpningsregeln innebär inte någon reell begränsning av skatteuttaget utan bara en fördröjning av det fulla skatteuttaget eftersom den fördelar en höjning av skatten över det antal år som kvarstår till nästa fastighetstaxering. Nedsättningsregeln går endast att tillämpa i fall där en fastighet inte gått att använda pga. eldsvåda eller annat hinder mot uthyrning såsom dålig hyresmarknad eller renovering. Därutöver görs en utredning kring skattens förenlighet med Europakonventionens egendomsskydd. I den senare utredningen har jag utgått från ett antal fall som drivits till Europadomstolen under senare år men som dock inte tagits upp till prövning. Uppsatsens syfte är således att utreda vilka möjligheter som finns till begränsning av skatteuttaget samt vilka möjliga utgångar en eventuell prövning i Europadomstolen skulle kunna få. Om fastighetsskatten bedöms såsom stridande mot egendomsskyddet skulle det troligtvis leda till konsekvenser av begränsande natur och därför har jag ägnat relativt stor möda åt diskussionen kring skattens förenlighet med konventionen. De slutsatser som presenteras innebär kortfattad att dagens regler för begränsning av fastighetsskattens verkningar inte synes vara fullt tillräckliga då de i vissa avseenden inte går att tillämpa samt ibland inte ger någon egentlig effekt. Förekomsten av mål som drivits till Europadomstolen styrker detta påstående eftersom de visar att det finns brister i systemet som leder till att människor anser att regelsystemet står i strid med Europakonventionens egendomsskydd