Fondbolagets aktiva ägande

Föremålet för uppsatsen är en studie av fondbolagets aktiva ägande ur ett juridiskt perspektiv. Frågeställningen kan delas in i två delar - (i) bör fondbolaget utöva aktivt ägande samt (ii) utövar fondbolaget aktivt ägande i andelsägarnas intresse. Den första frågan besvaras inte i uppsatsen då frågeställningen till sin natur är nationalekonomisk. Uppsatsen tar i stället sin utgångspunkt i att ett aktivt ägande skulle kunna vara positivt. Vad det gäller den andra frågeställningen konkluderas att fondbolaget i dag inte tillämpar aktivt ägande. Som en effekt av detta tillkommer en tredje fråga - (iii) hur skall fondbolaget kunna motiveras att förändra sitt agerande. Med utgångspunkt i den sista frågeställningen förs en diskussion avseende olika metoder att stimulerar fondbolagets aktiva ägande. Resultatet av denna analys är dels att självreglering inte är en lösning att rekommendera. I stället bör legislativa åtgärder vidtas. Följande åtgärder föreslås: · Inför krav på att fondbolagen i fondbestämmelserna anger i vilken utsträckning aktivt ägande skall ske i bolaget. · Låt Finansinspektionen utfärda rekommendationer som anger vad som krävs för att ett fondbolags aktiva ägande skall anses motsvara önskad nivå. · Inför krav på att fondbolagen i sina fondbestämmelser beskriver hur intressekonflikter i relation till sina ägare skall undvikas, till exempel genom så kallade kinesiska väggar. Detta för att försäkra sig om att andelsägarnas intressen kommer i främsta rummet. · Låt Finansinspektionen utfärda rekommendationer som anger vad som krävs för att ett fondbolags eventuella intressekonflikter skall anses vara oskadliggjorda. · Inför förbud på ägarsamband mellan förvaringsinstitutet och fondbolaget. · Omformulera 5%-spärren så att den omfattar ägar- och intressesamband bakom fondbolagens ägare