Konflikten mellan immaterialrätt och konkurrensrätt

Relationen mellan konkurrensrätt och immaterialrätt brukar betraktas som konfliktfylld samtidigt som regelverken anses ha ett antal grundläggande mål gemensamt. Den här uppsatsen behandlar frågan om det finns situationer inom EG-rätten då konkurrensrätten har fått företräde framför immaterialrätten så att den tillåtits korrigera och kringskära det immaterialrättsliga skyddet. Genom att granska tre rättsfall från gemenskapsdomstolarna konstateras det att det inom EG-rätten finns situationer då konkurrensrätten får och har fått begränsa skyddet som immaterialrättslig lagstiftning tilldelar rättighetsinnehavaren. Uppsatsen behandlar även kort hur konflikten mellan regelverken lösts i amerikansk respektive svensk rätt. Den EG-rättsliga utvecklingen har på det här området i viss mån följt den amerikanska i det att man inom båda rättsordningarna gått ifrån en mer formalistisk inställning till immaterialrätten ur konkurrensrättslig synvinkel. Idag tar man hänsyn till de verkliga effekterna som utövande av immaterialrätter får istället för att som tidigare beakta regelverkens mål som radikalt motsatta så att utövandet av immaterialrätter måste undantagas från förbuden i konkurrensreglerna. Liksom inom EG-rätten finns det emellertid exempel på fall i amerikansk rätt då det immaterialrättsliga skyddet fått stå tillbaka till förmån för konkurrensreglerna. Medan man i USA främst beaktar ekonomiska effekter tar man inom EG-rätten även hänsyn till målet med att integrera medlemsstaternas marknader. Detta är en faktor som gör att rättsordningarnas inställningar till immaterialrätten ändå skiljer sig åt i viss mån. Den svenska inställningen framgår relativt oklart i konkurrens- och immaterialrättsliga förarbeten. Konkurrensreglerna anses i viss utsträckning kunna dra gränsen för hur långt innehavaren av en immaterialrätt får gå vid rättens utövande. De närmare avgörandena för hur denna gräns skall dras förväntas dock beslutas i rättstillämpningen som då i förarbetena uppmanas att följa utvecklingen i EG-rätten. Utöver presentationen av hur konflikten mellan immaterialrätt och konkurrensrätt löses i EU, USA och Sverige innehåller uppsatsen en beskrivning av tre författares relativt olika teorier om hur konflikten bäst bör lösas. Medan en av författarna tycker att konflikten i princip kan och bör undvikas genom att konkurrensrättsliga hänsyn vägs in vid stiftandet av de immaterialrättsliga lagarna anser en annan att konkurrensrätten kan och bör få korrigera immaterialrätten när det är nödvändigt. Den tredje författarens åsikt är att det är bra att inkludera konkurrensrättsliga hänsyn i immaterialrättslagstiftningen så långt det går men hon är mer skeptisk till att konflikten kan undvikas helt på den vägen. Även hon tycker att konkurrensrätten bör få korrigera immaterialrätten men endast i fall då utövandet av immaterialrätten inte görs i enlighet med immaterialrättens funktion