Organiserad brottslighet, ett begrepp?

Väl medveten om att 5 § Jämställdhetslagen ger uttryck för en princip, och som rättsregel inte innehåller några rättigheter eller skyldigheter, har jag valt att ställa denna paragraf mot principen om arbetsgivarens ledningsrätt. Detta i syfte att se om och hur 5 § Jämställdhetslagen kommer i konflikt med denna när det gäller områdena arbetstid, arbetsskyldighet och omplacering. Inledningsvis redogör jag för 5 § Jämställdhetslagens innehåll och bak-grund samt paragrafens eventuella motsvarigheter i svenska kollektiv-avtal, Europa-kon-ven-tionen, EG-rätten och ILO. Detta för att visa 5 §: s karak-tär av grund--läggande princip, i svensk lagstiftnings- och jämställdhets-debatt, samt för att utreda principens innehåll. Därefter går jag igenom och disku-terar den motstående principen om arbetsgivarens rätt att organisera sin verk--sam-het, för att ge exempel på hur denna princip kommer till uttryck inom områdena arbetsskyldighet, omplacering och arbetstid - områden som är rele--van-ta för arbetstagares möjligheter att förena arbete och föräldraskap. Kon--flik-ten problematiseras därefter genom att jag ger exempel på svårigheter som den enskilda arbetstagaren, som en följd av principen om arbetsgivarens led--nings--rätt, kan komma att möta när det gäller att kombinera arbetsliv och familje--liv. Jag för även en diskussion kring om skyddet för förvärvsarbetande föräl-d--rar ändå inte innebär en viss inskränkning i principen om arbetsgivarens lednings--rätt och kring hur 5 § Jämställdhetslagen skulle kunna få en starkare ställning. I uppsatsen har jag också valt att uppmärksamma de olika förutsättningar som män och kvinnor har på arbetsmarknaden. Detta för att visa att de traditio-nella könsrollerna är ett hinder för jämställdhet i arbetslivet