Skydd för know-how vid patentlicensavtal

Den kunskap och erfarenhet som know-how representerar är ofta av stort ekonomiskt värde och är därför en viktig tillgång för företagen. Det ekonomiska värdet består i att andra företag endast genom ekonomiska uppoffringar i form av forsknings- och utvecklingsarbete kan bereda sig tillgång till motsvarande vetande. Bernitz mfl., s. 264. Patentlicensavtal inkluderar regelmässigt en betydande mängd hemligt know-how. Vanligen avslöjas detta know-how så tidigt som i samband med avtalsförhandlingar. Denna uppsats fokuserar hur skydd för know-how uppnås redan under förhandlingsstadiet. Know-how skyddas under detta stadium av lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, lojalitetsplikten och sekretessavtal. 1990 års lag om skydd för företagshemligheter tillhandahåller ett mycket gott skydd för företagens know-how. För att FHL skall bli tillämplig krävs att den angripna informationen faller under lagens definition av företagshemlighet och att det rör sig om ett obehörigt angrepp. Näringsidkare som redan vid inledande avtalsförhandlingar har fått sin företagshemlighet utnyttjad eller röjd kan med stöd av lagens 6 § erhålla skadestånd. FHL medger att ersättning utgår inte bara för ekonomisk skada, utan också för ideell skada. Skadeståndet kan därför sättas högt. JAHAB-fallet NJA 1998 s. 633. visar på att FHL tillhandahåller ett effektivt skydd för företagshemligheter. Know-how kan under förhandlingsstadiet erhålla skydd också genom lojalitetsplikten. Lojalitetsplikten gäller som en allmän rättsgrundsats och tillhandahåller som sådan skydd för know-how. Med lojalitetsplikten följer skyldighet att iaktta tystnadsplikt beträffande hemlig information. Åsidosättande av lojalitetsplikt under avtalsförhandlingar kan medföra skadeståndsansvar p.g.a. dolus eller culpa in contrahendo. Lojalitetsplikten blir viktig för det fall know-how inte omfattas av FHL och sekretessavtal saknas. Know-how kan ges ett effektivt skydd under avtalsförhandlingar genom att sekretessavtal ingås. Sekretessavtal fyller en viktig funktion. Det tydliggör att viss information är hemlig och att meddelandet av denna sker i förtroende. Know-how skyddas bäst genom att en skilje- och en vitesklausul fogas till sekretessavtalet. Härigenom undgår part risken att hemligt know-how offentliggörs vid en eventuell rättegång samt möjliga svårigheter med att påvisa en uppkommen skadas omfattning. Om företaget dessutom använder sig av en förhandlingsstrategi minimeras risken för angrepp på know-how ytterligare. Genom FHL, lojalitetsplikten och sekretessavtal erhåller know-how ett fullgott rättsligt skydd i samband med avtalsförhandlingar. Det är av största vikt att know-how åtnjuter ett gott skydd redan under förhandlingsstadiet. Detta skydd förutan skulle företag bli mer ovilliga att investera i forskning och utveckling. I förlängningen skulle detta inverka menligt på Sveriges ekonomiska tillväxt