Möjligheter för hotade flickor med invandrarbakgrund att bli placerade i familjehem, En studie av Föräldrabalken, Socialtjänstlagen samt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga

Förevarande examensarbete avser att behandla problematiken kring unga invandrarflickor i åldrarna 15-18 år som utsätts för hot och hedersrelaterat våld av sin familj. Uppsatsen behandlar också vad samhället kan göra för att förhindra att detta sker. Som titeln på arbetet antyder är min uppgift att utröna vad det finns för möjligheter för dessa flickor att få ekonomiskt bistånd i form av familjehemsplacering enligt SoL eller att bli tvångsomhändertagna enligt LVU av egen vilja. Lagändringar har skett de senaste åren gällande hedersproblematiken, något som kommer att redogöras för i uppsatsen, så även vilka lagändringar som bör vidtas idag för att förbättra förhållandena i framtiden för denna utsatta grupp. Att få ekonomiskt bistånd i form av familjehemsplacering enligt SoL kräver vårdnadshavarens samtycke, då detta är en frivillig form av placering. Ges inte samtycke föreligger inte möjligheten att tillämpa SoL, föräldrarätten tillmäts nämligen störst styrka i sammanhanget. Det alternativ som då står till buds är att gå vidare och göra ett tvångsomhändertagande enligt LVU. Ett tvångsomhändertagande enligt LVU 2 §, de s.k. miljöfallen, blir främst aktuellt. I uppsatsen framhävs även möjligheten att omhänderta enligt LVU 3 §. Här föreligger dock brister i lagstiftningen, då LVU 3 § är bättre anpassad till utagerande pojkar än till självdestruktiva flickor, som till följd av familjens hot och våld befinner sig i en utsatt och farlig situation. De senaste åren har regeringen och riksdag vidtagit en rad åtgärder för att komma tillrätta med den hedersrelaterade problematiken. Lagstiftning mot barn- och tvångsäktenskap har skett, en skärpning av straffmätningen i brottsbalken beträffande brott mot närstående barn samt slutligen ett utvidgat besöksförbud avseende det gemensamma hemmet samt ytterligare medel för upprättande av fler skyddade boenden, är viktiga åtgärderna som vidtagits för att bekämpa hedersrelaterat våld. Ett behov av ytterligare åtgärder föreligger dock för att förhindra tragiska öden, som hedersmorden på Pela och Fadime. I utredningen lyfts fram, att socialtjänsten ska ha en rättighet att ta hand om ett familjeplacerat eller tvångsomhändertaget barns pass. Även en diskussion att ge ungdomar som fyllt 15 år mer bestämmanderätt i form av att själv få bestämma över sitt pass och om de ska följa med på familjens resor, i fallet resor till hemlandet, förs i denna utredning. Resorna till hemlandet kan vara ödesdigra i sammanhanget. Risken för bortgifte och hedersmord blir väsentligt större. Då ungdomar mellan 15-18 år redan erhållit en del rätt till medbestämmande- och självbestämmanderätt i form av att de bl.a. själv får råda över den inkomst de förvärvat genom eget arbete samt äger rätt att ingå de rättshandlingar som sedvanligen behövs för det egna hushållet, bör rättigheten att själv - utifrån ålder och mognad - råda över sitt pass ligga nära till hands