Vindsombyggnader i flerbostadshus från början av 1900-talet

Abstract A current problem in Sweden is the housing shortage. Especially young people are affected since there is a lack of small apartments. One way to increase the amount of smaller apart- ments is to retrofit unused lofts. To facilitate this type of reconstructions the Swedish parlia- ment voted for a legislative change on the first of July 2014. The change says that no elevator needs to be installed if the apartments are smaller than 35 m2. The change of the law makes it easier for property owners to retrofit older lofts since they often lack elevators. The real estate company HSB Malmö has payed attention to this legisla- tive change and are now taking a closer look on rebuilding loft spaces in several of their real estates from the early 20th century. This work was made in collaboration with HSB Malmö and has therefore focused on the technical aspects and general regulatory requirements when retrofitting a loft in a building from the early 20th century. In order to investigate how lofts from this epoch of time look like a house built in 1929 and owned by HSB has been used as an object of comparison. The main focus in this report has been; to map the general regulatory requirements, look at the load bearing capacity of the roof structure, see if the energy use can be reduced and study the moisture safety after a retrofit. The main questions have been applied to two different alterna- tives of rebuilding. One way is to preserve the existing roof structure and the other one is to build a completely new roof structure. The questions have been answered through a literature study, modelling in computer programs and help from tutors. Most of the study has been made with help of three computer programs, IDA Ice, Ramanalys and WUFI. IDA Ice made it possible to calculate the prospective energy use for the two alternatives. Ramanalys was used, among other things, to see how much effect a retrofit has on the roof structure and which ele- ments was most affected. To study the moisture safety in the construction a computer program called WUFI was used. After completing the study a few conclusions can be made. When it comes to the first alterna- tive, to preserve the existing roof structure, the roof trusses need to be reinforced. In addition to that more investigations need to be made on how to manage the horizontal forces, and the floor structure needs to be surveyed since it will be exposed to larger forces. An important quality with the preserving alternative is that parts of the old structure can be visible. Howev- er, this limits the amount of insulation and consequently the energy savings. An other problem with the first alternative is the difficulty to get it air tight. The air tightness affects both the energy savings and moisture safety. To build a new roof structure allows the builder to decide much more from the beginning. Every roof truss can be analysed as a unit and therefore fewer studies have to be made on the global structure. In a new structure more investigations should be done on how to connect the old and the new structure. From an energy saving standpoint a new structure is to prefer since a thicker insulation layer can be obtained, consequently the energy savings for this alternative are bigger. The two largest downsides with the new structure are a smaller living floor space (almost 40 m2 less floor space) and a more critical construction from a moisture safety point of view.Vindsombyggnader i flerbostadshus från 1900-talets början Frida Håkansson och Maria Stafstedt Avd. för Byggnadsfysik och Byggnadsmekanik Kan inredning av vindar i befintligt bostadsbestånd bidra till att minska bostadsbristen i våra städer och hur gör man i så fall en ombyggnad på bästa sätt? Dessa frågeställningar är högst aktuella hos många fastighetsbolag just nu. Bristen på bostäder är i dagsläget (2016) enorm i många svenska städer. Att inte få en bostad, eller att betala orimligt mycket pengar för en bostad, är det svenska ungdomar oroar sig mest över idag enligt en undersökning gjord av Novus. För att öka antalet bostäder behövs nya byggnader, men även det befintliga beståndet behöver utnyttjas bättre. Ett sätt att utnyttja det befintliga beståndet bättre är att inreda lägenheter på vindar. En lagändring i Plan- och bygglagen från 2014 gjorde att kraven på hiss vid vindsombyggnader togs bort vid ombyggnad till lägenheter mindre än 35 kvm. Lagändringen gör vindsombyggnader av detta slag både billigare och enklare vilket i sin tur kan öka efterfrågan på dessa ombyggnader. I vårt examensarbete har vi därför, i samarbete med HSB Malmö, undersökt hur man skulle kunna inreda för lägenheter på vinden i ett flerbostadshus från 1900-talets början. Arbetets syfte är att utreda de problem som kan uppstå vid vindsombyggnader, med fokus på bärighet, energianvändning och fuktsäkerhet. Två olika alternativ har undersöks. Det första alternativet utgår från att den befintliga takkonstruktionen bevaras, i det andra alternativet konstrueras en helt ny takkonstruktion. Studien har gjorts på ett tidstypiskt referensobjekt från början av 1900-talet och slutsatser har tagits fram dels gällande referensobjektet, dels för mer generella frågor kring problematiken och tillvägagångssättet vid vindsombyggnader. Examensarbetet syftar främst till att påvisa de möjligheter och svårigheter som finns vid vindsombyggnader i flerbostadshus från tidigt 1900-tal. Att bevara den gamla takkonstruktionen är i många fall det mest fördelaktiga, främst på grund av det kulturvärde som finns i att bevara en byggnads olika delar. Men ett bevarande sätter även gränser för ombyggnaden. Dels begränsas möjligheterna att göra en tjock och välisolerad konstruktion, dels behöver konstruktionen förstärkas för att klara av de nya lasterna. Ytterligare ett problem med att bevara en gammal konstruktion är osäkerheterna kring konstruktionsdelarnas skick. En noggrann utredning behöver göras av dessas status för att säkerställa tillräcklig hållfasthet och att inga andra skador finns. Andra fördelar med att behålla den ursprungliga konstruktionen är bland annat att lägenheterna kan få tidstypiska detaljer och att boendeytan i aktuellt fall blir större på grund av en tunnare konstruktion. Vid byggande av en ny konstruktion finns andra saker som kan skapa problem. Framförallt blir anslutningarna mellan det gamla och nya viktiga för att lasterna ska kunna tas upp av de olika delarna i konstruktionen. När det gäller energianvändningen blir det dock lättare att isolera den nya konstruktionen väl. En välisolerad konstruktion leder således till minskad energianvändning. En helt ny konstruktion underlättar även arbetet med att göra byggnaden lufttät eftersom många detaljer i den befintliga konstruktionen kan vara svåra att täta. Gemensamt för alla vindsombyggnader är att hänsyn måste tas till den befintliga byggnaden oavsett om stora delar ska bytas ut eller allt ska bevaras. Det är den befintliga byggnaden, detaljplanen och de aktuella regelverken som sätter gränserna för vad som kan och inte kan göras. Varje projekt är unikt, men med detta sagt finns dock alltid likheter också. Arbetet tydliggör dessa likheter och ger fastighetsägare och andra intressenter mer kunskap om vindars förutsättningar och hur man hanterar dessa. Med mer kunskap inom området kan förhoppningsvis fler vindsombyggnader genomföras i framtiden vilket potentiellt både kan minska både bostadsbristen och energianvändningen