Klimatpåverkan för ytterväggar i träbyggnadssystem ur ett livscykelperspektiv

Att bygga hållbart blir allt viktigare runt om i världen och i Sverige är bygg- och fastighetssektorn en bidragande orsak till de inhemska utsläppen av växthusgaser, närmare bestämt står sektorn för cirka en femtedel. Driftskedet är det skede som länge utpekats bidra mest till klimatpåverkan sett till en byggnads livscykel, men klimatpåverkan från produktskedets har börjat belysas allt mer. Forskning visar allt mer på att klimatpåverkan för drift- och produktskedet storleksmässigt börjar närma sig. Syftet med den här studien var att bidra till en ökad kunskap om klimatpåverkan för ytterväggar i träbyggnadssystem ur ett livscykelperspektiv. Detta med bakgrund i Boverkets förslag på klimatdeklarationer. För att kunna uppnå syftet med studien genomfördes en fallstudie av en referensbyggnad för att undersöka klimatpåverkan för produktskedet hos åtta olika ytterväggstyper i trä, fyra med stomme i massivträ och fyra med regelstomme. I och med det ökade intresset för att bygga mer och högre byggnader i trä valdes att fokusera på träbyggnadssystem. Till hjälp i fallstudien användes två simuleringsverktyg, Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg och IDA ICE. Det förstnämnda användes för att ta reda på klimatpåverkan i produktskedet för ytterväggarna med hjälp av en generell databas med klimatdata för olika byggresurser. IDA ICE användes därefter för att ta reda på en referensbyggnads energianvändning vid drift, som via emissionsfaktorer omvandlades till klimatpåverkan. Resultat från studien visar att utav de undersökta ytterväggarna var det de med stomme i massivt trä som generellt hade högre värden sett till klimatpåverkan i produktskedet. Mer specifikt var det ytterväggen med massivträstomme och tegelfasad som stod för den högsta klimatpåverkan och den med regelstomme och målad träpanel för den lägsta. Då dessa ytterväggar endast beaktades utifrån en liten del av en livscykelanalys kan dock inga slutsats dras kring huruvida exempelvis en målad träpanel skulle vara bättre än tegel ur ett livscykelperspektiv. Klimatpåverkan för produktskedet ställdes därför mot klimatpåverkan för driftskedet. I studien sågs då att ytterväggarnas klimatpåverkan i produktskedet procentuellt motsvarade en förhållandevis liten del av den klimatpåverkan som referensbyggnadens driftskede, under 50 år, bidrog till. I de fall då driftskedet hade en låg klimatpåverkan fick klimatpåverkan från produktskedet en större betydelse. Oavsett om klimatpåverkan hos produktskedet för ytterväggarna blev relativt liten i förhållande till driftskedets innebär det inte att ytterväggars klimatpåverkan är obetydlig. Aktörer i bygg- och fastighetsbranschen måste jobba för att försöka göra val som är optimerade ur klimat- och resurssynpunkt i alla delar av en byggnads livscykel. En annan sak att ha i åtanke är att byggnadsprojekt är unika, val som är bra ur klimatsynpunkt för ett projekt kanske inte är det för ett annat. Vid ett fortsatt arbete skulle ekonomiska kopplingar sett till klimatpåverkan kunna undersökas. Detta för att se över om materialval som är fördelaktiga sett till klimatpåverkan även är mer fördelaktiga ur ett ekonomiskt perspektiv