To lead in peace and state of war : A qualitative and critical study about the Swedish Armed Forces' leadership model

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka det utvecklande ledarskapets (UL) relevans för Försvarsmakten genom att studera dess tillämpning och funktion i utbildnings- och förbandsverksamheten. Undersökningen utgick från en kvalitativ och hermeneutisk ansats, då den baserades på intervjuer och tolkningen av dessa. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer. Urvalet var strategiskt, då studierektorer från Försvarsmaktens skolor valdes ut i linje med studiens fastställda kriterier. Studien var av kritisk karaktär och använde ett abduktivt förhållningssätt till teori. Som teoretisk referensram valdes Nyinstitutionell teori. Resultatet visar att det utvecklade ledarskapet tillämpas i varierad och begränsad utsträckning ur ett individ-, skol- och organisationsperspektiv. Enligt empirin finns det en diskrepans mellan tillämpningen av UL och dess faktiska funktion i organisationen. Härvidlag visar resultatet att UL kan fylla andra underliggande funktioner som legitimitetsinbringande, rekryteringsbefrämjande och varumärkesbyggande aktivitet för Försvarsmakten. Utöver detta visar resultatet att samhälleliga, organisatoriska och individuella faktorer påverkar implementeringen av UL och hur Försvarsmakten bedriver ledarskap. I diskussionsdelen diskuterades detta med hjälp av tidigare forskning och studiens teoretiska referensram. Avslutningsvis ges exempel på framtida forskning och praktiska implikationer.The aim of the study was to examine the relevance of Developmental leadership (DL) in the Swedish Armed Forces by studying its use and function within the organization. The survey was based on a qualitative and hermeneutic approach, as it was based on interviews and the interpretation of these. In total, nine interviews were conducted. The selection of these was according to a strategic method. Principals from different schools within the Swedish Armed Forces' were selected in line with previously defined criteria. The survey was of a critical nature and had an abductive approach towards theory. The theoretical framework was based on New Institutional Theory. The results show that the developmental leadership was applied to a varied and limited extent from an individual, school and organizational perspective. There was also a discrepancy between the application of DL and its actual function within the organization. The findings state that DL could have other underlying functions such as an activity for legitimacy, recruitment and employer branding. Furthermore, social, organizational and individual factors influence the implementation of DL in the Swedish Armed Forces. This is discussed in the thesis using New Institutional Theory and previous research. Lastly, future research and practical implications are presented