Elevers matematiksvårigheter : Gymnasieelevers egna beskrivningar av sina låga prestationer i matematik

Svårigheter i matematik skapar problem, på flera nivåer, dels för de enskilda eleverna, då matematiken används i andra skolämnen och för samhället i stort, med Sveriges uttalade ambition att vara en kunskapsnation. Det är därför viktigt att förstå vad det är som gör matematik svårt och en grundläggande komponent i den förståelsen är elevernas egna beskrivningar av sina låga prestationer. I studien söker jag svar på frågan hur elever beskriver sina låga prestationer i matematik. Elever som deltar i stödundervisning i matematik på gymnasiet, 35 st. har svarat på enkäter och ett urval av dessa, 6 st. har genomfört kvalitativa intervjuer. De transkriberade intervjuerna och de öppna fritextfrågorna från enkäterna kodades genom att ett eller flera nyckelord kopplades till ett textsegment. Kodningen var begreppsstyrd då koderna utvecklades genom en tolkning av materialet. De fasta frågorna i enkäterna analyserades med avseende på den relativa frekvensen av de olika stegen i Likertskalan. Resultaten visar att samspel mellan lärare och elev, undervisningens innehåll, elevernas identitetsskapande beteende och kamratrelationer är de mest förekommande kategorierna i de undersökta elevernas beskrivningar av sina låga prestationer i matematik. Detta motsvarar flera av dimensionerna i ramverket det lärande landskapet som Alrø, Skovsmose och Valero utvecklat. I några fall nämndes specifika matematiska områden som funktioner och sannolikhetslära som problem, vilka är identifierade som tröskelbegrepp. I denna studie är urvalet elever som deltager i stödundervisning, men dessa elever går också i eller återgår till sina ordinarie klasser och kurser. Detta betyder att de svårigheter som eleverna redovisat och de utbildningsvetenskapliga perspektiv som visats med avseende på dessa svårigheter, är del av det lärande landskap som en lärare möter i klassrummet