Experience of basic hygiene practices in primary care : - an empirical study

Bakgrund: I Basal hygien och vård (SOSFS 2015:10) rekommenderas hur basala hygienrutiner bör efterföljas i hälso- och sjukvården. Brister i hygienrutinerna kan leda till smittspridning med vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens som följd. De vårdrelaterade infektionerna ökar i världen, och genom World Health Organisation (WHO, 2009), Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR (2014) sker ett förebyggande arbete både på nationell- och internationell nivå för förbättrad handhygien och minskad spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av följsamheten till basala hygienrutiner i primärvården. Metod: Datainsamlingen genomfördes utifrån en kvalitativ metod med ett asynkroniserat frågeformulär via e-mejl med 17 deltagare. Materialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Deltagarna erfor att följsamheten till basala hygienrutiner i primärvården var ofullständig, och uppfattningen var att basala hygienrutiner var en mindre prioriterad fråga i primärvården jämfört med slutenvården. Deltagarna beskrev varierande attityder till följsamheten, både på individuell- och organisatorisk nivå. Genom bristande samsyn uteblev förbättringsarbete, då strävan mot ett gemensamt mål saknades. Slutsats: Trots kunskap och förutsättningar för upprätthållande av goda hygienrutiner ansåg sjuksköterskorna att det fanns brister i följsamheten inom primärvården. Basala hygienrutiner är ett högaktuellt ämne där framarbetade internationella- och nationella arbetsmodeller inte upplevdes vara implementeradeBackground: Basal hygiene and care (SOSFS 2015:10) give recommendations on how hygiene routines practices should be followed in health care. Deficiency to routines may spread healthcare infections with antibiotic resistance as a result. Preventive work is ongoing, both on national and international level by WHO (2009), Folkhälsomyndigheten and SKR (2014), with focus on improved hand hygiene and reduced spread of antibiotic-resistant bacteria worldwide. Aim: The aim of the study was to describe nurses and district nurses' experiences of the compliance to hygiene routines in primary care. Method: Data collection based on a qualitative method with asynchronous questionnaire via e-mail with 17 participants were analyzed with a manifest content analysis. Results: The study demonstrate an experience of incomplete compliance to hygiene routines in primary care, with the perception that it is a less prioritized issue compared to hospital care. Experience of varying attitudes to compliance were demonstrated, both at individual and organizational levels. As no consensus about a finaly goal were reached the improvement work failed. Conclusion: Despite knowledge and conditions for maintaining good hygiene routines, the nurses considered that compliance in primary care were unsuccessful. Hygiene routines are a topical subject where elaborated international and national working models with the goal of improving hygiene routines were not perceived as implemente