Kvinnan enligt Sverigedemokraterna En kritisk diskursanalys av Sverige-kuriren, SD-Kuriren och SD:s åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen

Studiens övergripande syfte har varit att studera hur SD:s kvinnosyn förändrats sedan partiet grundades genom en kritisk diskursanalys av SD:s partiorgan Sverige-kuriren (1988–1991), SD-Kuriren (1991–1999) och SD:s åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen (2014). Syftet har realiserats genom en analys av det empiriska materialet där professor Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt fungerat som teoretisk utgångspunkt, tillsammans med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som fungerat som metod för studien. Tre diskurser som går att koppla till Hirdmans teori kring genuskontrakt har identifierats: familjediskursen, reproduktionsdiskursen och offerdiskursen. Samtliga diskurser innehåller uppfattningar där det främst är kvinnan som regleras i genuskontraktets olika situationer. Det mest framträdande genuskontraktet i studien reglerar kvinnans och mannens relation inom kärnfamiljen. Exempelvis finns ett framträdande tema i familjediskursen där budskapet är att kvinnan ej bör arbeta utan istället vara hemma med barn och ta hand om hushåll. I reproduktionsdiskursen förekommer även ett reglerande budskap kring kvinnans reproduktionsegenskaper som säger att hon inte bör använda p-piller och abort då detta minskar den svenska nativiteten. Vidare visar studien även på ett genuskontrakt i offerdiskursen där kvinnans relation till mannen bygger på rädslan att utsättas för brott. I detta kontrakt finns tendenser till en uppfattning där mannen ses som kvinnans beskyddare. Studiens resultat visar vidare att genuskontraktet förändrats mellan 1988 till 2014 genom en förändring av teman som på olika sätt reglerar kvinnan och framställer en önskad norm av henne. Exempelvis dominerade utsagor om kvinnans familjeliv och reproduktionsegenskaper i det empiriska materialet mellan 1988 och 1993. Under perioden från 1991 till 2014 dominerar istället teman och uppfattningar kring kvinnans rädsla att utsättas för brott av icke-svenska män samt okända gärningsmän. Under SD:s tidiga år tilldelades kvinnan främst en roll som moder och barnaföderska i kärnfamiljen. Senare har denna roll övergått till en framställning av kvinnan där hennes rädsla stått i fokus. Det beskrivs bland annat att kvinnan är rädd för att utsättas för brott i ett risksamhälle där brott från både icke-svenska män samt okända gärningsmän mot kvinnor utmålas som vanligt förekommande