Klasslärares syn på trestegsstödet : En kvalitativ studie om klasslärares upplevelser av sin roll och beredskap samt utmaningar vid implementering av trestegsstödet

I de nationella styrdokumenten i Finland betonas en skola för alla, vilket innebär att eleverna i skolan är inkluderade och där syftet är att alla elever ska få stöd i första hand i sin egen närskola och i sin egen klass. Detta innebär att klasslärarens roll i undervisningen av elever i behov av stöd är central. I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen framkommer att det är alla lärares uppgift att handleda en elev i behov av stöd i de olika läroämnena (Utbildningsstyrelsen, 2014, s. 62–63) och enligt styrdokumentet ska klassläraren ha beredskap att implementera olika stödåtgärder i sin undervisning. Utbildningsreformen som innehöll trestegsstödet trädde i kraft år 2010 och alla skolor i Finland var skyldiga att implementera det från och med år 2011. I en studie om trestegsstödet av Opettajien ammattijärjestö år 2017 framkom att lärare skriver plan för lärande och individuella planer där de planerar stödåtgärder till elever i behov av stöd. I praktiken räcker resurserna dock inte till att implementera stödet och bland annat tidsbrist nämndes som en stor resursbrist. Syftet med denna avhandling är att undersöka klasslärares syn på trestegsstödet. Utgående från syftet har tre forskningsfrågor utformats: 1) Hur beskriver klasslärare sin egen roll och sina uppgifter i relation till trestegsstödet? 2) Hur erfar klasslärare att de har nått beredskap att implementera trestegsstödet? 3) Vilka utmaningar anser klasslärare att trestegsstödet ger? Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med åtta informanter från olika kommuner i Svenskfinland. Informanterna (sex kvinnor och två män) har mellan ett och tjugofem års arbetserfarenhet och inom ramen för lärarutbildningen har de endast läst de obligatoriska studiepoängen i specialpedagogik. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ analys utgående från en analysmodell utvecklad av Dahlgren och Fallsberg (1991). Utgående från resultatet i undersökningen kan man konstatera att klasslärarna upplever att det faller sig naturligt för dem att arbeta med trestegsstödet. Deras roll och uppgifter i relation till trestegsstödet innefattar bland annat att ständigt följa med elevernas utveckling, utarbeta planer, dokumentera och differentiera undervisningen. Samarbete med speciallärare och andra berörda parter såsom kurator, hälsovårdare och vårdnadshavare ingår även i klasslärarens uppgifter. Klasslärarna upplever att de har beredskap att implementera trestegsstödet tack vare stöd från specialläraren samt kollegialt och mångprofessionellt samarbete. Arbetserfarenhet, fortbildning och eget intresse är också faktorer som bidrar till att klasslärarna upplever beredskap att implementera trestegsstödet. Trots att klasslärarna upplever att det är naturligt att arbeta med trestegsstödet och att de har den beredskap som behövs, finns det olika utmaningar i arbetet med trestegsstödet. Samarbetet med vårdnadshavare och andra berörda parter, såsom psykolog och hälsovården, kan vara utmanande och klasslärarna upplever att de andra borde ta mera ansvar. Brist på resurser i skolorna gör även arbetet med trestegsstödet svårt och kan leda till att elevernas stöd uteblir. Detsamma gäller processen kring trestegsstödet, vilken klasslärarna upplever som väldigt utdragen då det kan ta flera månader innan eleven får det stöd hen skulle behöva. Klasslärarna upplever även att trestegsstödets struktur är oklar, vilket kan leda till både orättvisa mellan eleverna och att det stöd eleverna erhåller skiljer sig mellan olika skolor