Representationen av kvinnliga mördare i kvällspressen : En kritisk diskurspsykologisk analys av hur kvinnliga mördare representeras i kvällspressen

I denna uppsats undersöks hur gärningspersonerna i fallen Arbogakvinnan och Styckmordet i Askersund representerats i svensk kvällspress. Syftet med uppsatsen är att med en kritiskt diskurspsykologisk ansats studera hur de kvinnliga mördarna representerades i brottsrapporteringen av fallen under de första sex månaderna efter att brotten begåtts. För att besvara syftet har jag analyserat artiklar publicerade av Expressen och Aftonbladet i samband med fallen. Analysen har gjorts på totalt 40 nyhetsartiklar som är av olika längd. Studien motiveras delvis av bristfällig aktuell forskning av kvinnliga mördare i media i Sverige, delvis av vikten att undersöka hur meningsproducenter, såsom kvällstidningar, (re)producerar bilder av kvinnliga kriminella. Jag har använt mig av diskurspsykologisk teori och Stuart Halls teori om representation för att identifiera tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och könade föreställningar om kvinnliga förövare som ligger till grund för brottsrapporteringen. Analysen visar på två tolkningsrepertoarer som jag valt att benämna som Relaterbar normalitet och Icke-relaterbar avvikelse. Vidare urskildes fem subjektspositioner: den okvinnliga kvinnan, den helt vanliga kvinnan, den känslostyrda kvinnan, den beräknande kvinnan och den oberäkneliga kvinnan. I tillägg till detta fanns tendenser till att konstruera den kvinnliga mördaren som häxlik och en reducerande kategorisering av henne som antingen “mad”, det vill säga galen, eller “bad”, det vill säga ond och farlig