Den bortglömda förändringen : En kvalitativ studie om Arbetsförmedlingens förnyelseresa

Vi lever i en tid då förändringar är en naturlig del av organisationers vardag. Det finns ett stort krav på att organisationer ska vara flexibla för att kunna möta de omvärldskrav som ständigt skiftar. Förändringsprocesser innebär ofta en mer eller mindre omfattande omstrukturering av verksamheten vilket kan påverka tryggheten i organisationen under en period. Det är inte ovanligt att förändringar avlöser varandra och att nya förändringsprocesser initieras innan de tidigare har hunnit avslutas. Men vad innebär detta för implementeringen av de tidigare förändringarna när energi och fokus riskerar att riktas mot nya förändringar? Det finns få studier som berör just detta område och med grund i dagens dynamiska och föränderliga klimat är det av vikt att undersöka hur implementeringen av nya förändringar påverkar förutsättningarna för de äldre förändringinsatserna. Därför har vi i denna studie undersökt hur en ny förändring påverkar bilden och implementeringen av den tidigare påbörjade förändringen och hur detta tar sig uttryck. Vi har gjort en kvalitativ studie i form av en textanalys och semistrukturerade intervjuer vid Arbetsförmedlingen. Myndigheten har genomgått en skakig period det senaste året, där en Reformering implementerats samtidigt som myndigheten befinner sig mitt i en långsiktig förändringsprocess, Förnyelseresan, som pågått i många år. Materialet bestod dels av en rapport från Statskontoret samt intervjuer med medarbetare och enhetschef från ett lokalt Arbetsförmedlingskontor. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av Hirschmans tre uttryck för missnöje samt Nyinstitutionell teori. I resultatet identifierades en skillnad i representationen av Reformeringen påverkan på Förnyelseresan på nationell nivå, utifrån Statskontorets rapport, och den lokala nivån, utifrån intervjuerna. I rapporten förmedlades en bild av fungerande process som mottagits väl av organisationens medlemmar. På den lokala nivån framkom istället hur Reformeringen förflyttade fokus från Förnyelseresan och skapade en osäkerhet på arbetsplatsen. Medarbetare uppgav att de i princip hade glömt bort arbetet med Förnyelseresan och att man i dagsläget inte arbetade mot de mål som var uppställda i förändringen. Genom studien kunde vi även identifiera att medarbetarna upplevde ett missnöje i sin arbetssituation, vilket uttrycktes genom att lämna organisationen men även genom yttringar i media. Med den här studien hoppas vi kunna bidra med en bredare förståelse för hur parallella förändringar kan påverka varandras förutsättninga