Läsande och skrivande i förskoleklassen : En kvalitativ analys med fenomenografiskt perspektiv

Sammanfattning Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta reda hur lärare erfar arbetet med läs och skrivutveckling utifrån de nya skrivelserna i Lgr11, tillsammans med bedömningsstödet Hitta språket i den obligatoriska förskoleklassen. Studien har en teoretisk utgångspunkt inom det sociokulturella perspektivet och metoden grundar sig i fenomenografin. Metoden implementeras utifrån kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i förskoleklass. Vi har för avsikt att ta reda på vilka förändringar revideringen av Lgr11 och det nya bedömningsstödet Hitta språket innebär för undervisningen i svenskämnet. Vi vill även ta reda på i vilken utsträckning lärarna integrerar undervisningslek med kartläggningen i läs- och skrivutveckling. Dessutom vill vi få kunskaper om vilka metoder lärarna använder sig av i syfte att främja läs- och skrivutvecklingen hos barn i förskoleklass. Resultaten från intervjuerna är sammanställda utifrån koncentrering och kategorisering för att hitta mönster samt extra intressanta uttalanden. En slutsats är att majoriteten av de åtta tillfrågade lärarna upplevde att målen i slutet på årskurs 1 är möjliga att uppnå, men några av lärarna menar att målen är alldeles för abstrakta för barn i 6–7 års åldern. Samtliga informanter hävdar att direktiven för hur läraren ska undervisa i förskoleklass har blivit tydligare. Det nya materialet har även inneburit att läraren kan se exakt var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling och kan utefter detta anpassa sin egen undervisning. Detta bidrar till att läraren ser sin egen progression av undervisningen. Vid analysen av intervjuerna kunde vi utläsa att lärarna ansåg att det nya kartläggningsmaterialet Hitta språket uppmuntrar eleverna till lek. I intervjuerna framgick även åsikter hos informanterna om att det råder en del brister och tolkningsmöjligheter med materialet. Av resultatet framgick även att några lärare har använt sig av dubbla kartläggningsmaterial, vilket kan tyda på att kunskapen om Hitta språket är bristfällig. Detsamma gäller att majoriteten av informanterna anser att de i dagsläget inte kan se någon förändring i progression hos barn i förskoleklass vid arbete med det nya materialet av anledningen att det är för nytt. De lärare som deltagit i vår studie hävdar att det krävs revidering av Lgr11 och Hitta språket för att uppnå en likvärdig skola