Mansöverskottet i Sverige : En kvatitativ analys av könsfördelningen i Sveriges kommuner

Med en kvantitativ metod analyserar uppsatsen det växande mansöverskottet i Sveriges kommuner. Kommunerna delas in i nio grupper efter SKL:s kommunindelning, för att de regionala skillnaderna i landet ska bli synliga. Uppsatsen undersöker åldersgruppen 15 till 24 åringar från 2000 till 2018 utifrån befolkningsstatistik från SCB. Syftet är sprunget ur den ökade debatten om ojämn könsbalans efter flyktingkrisen 2015 i Sverige och ämnar därför undersöka hur mycket inrikes flyttningar respektive utrikes migration bidrar till det växande mansöverskottet. Uppsatsen inleds med en bakgrund till ämnet över hur könsbalansen har varit historiskt i befolkningen, samt vilka konsekvenser det har medfört i Sverige och i andra länder. Sedan följer en litteraturöversikt över tidigare forskningen på de tre faktorer som påverkar könsbalansen. Dessa är invandring, inrikes flyttningar och livslängd. Resultatet utgår sedan från att det finns ett naturligt och ett onaturligt mansöverskott, detta eftersom det finns ett naturligt mansöverskott då det föds fler pojkar biologiskt sett. Sammanfattningsvis landar resultatet i att det finns regionala skillnader i kommuntyperna. Mansöverskottet är växande i alla kommuntyper, men de växer olika mycket och påverkas av män och kvinnors flyttningsmönster på olika sätt