Athletic Dropouts in Swedish Adolescence Female Handball Players

According to Baron-Thiene and Alfermann (2015), there is a potentially high dropout number within female student-athletes, but they also implicate that only a few studies have focused on adolescent or young adults’ dropout from elite sports. The present study has chosen to explore factors influencing athletic dropout in former female handball players that has studied at an elite sporting school and to explore how the former student-athletes experience their chosen career paths post athletic dropout, using a qualitative post-positivistic and realistic approach. The participants (n = 7, M = 21.0; SD = 1.15) in the present survey has studied at an elite sporting school, where they played handball. Face-to-face interviews were conducted, using the push, pull, anti-push, anti-pull framework (Schultz et al., 1998; Mullet et al., 2000) as main template. The results showed that the main influencing factor for a dropout was push factors, such as negative relations with coaches and teammates. Moreover, it was also shown that the participants missed playing handball but had coped well with their dropout and had moved on with their other chosen career-pathway. When asked if they would consider resuming an active career within handball, the participants mostly showed positive responses to this.Enligt Baron-Thiene och Alfermann (2015) så finns ett potentiellt högt avhoppsfall inom kvinnliga student-atleter, men de antyder också att endast ett fåtal studier har fokuserat på ungdomar eller unga vuxna från elitidrott. Den nuvarande studien väljer att utforska faktorer som påverkar atletiskt avhopp hos tidigare kvinnliga handbollsspelare som har studerat vid en elitskola och även att utforska hur de tidigare student-atleterna upplever sina valda karriärvägar efter atletiskt avhopp, genom att använda en kvalitativ post-positivistisk och realistisk strategi. Deltagarna (n = 7, M = 21.0; SD = 1.15) i den aktuella undersökningen har studerat vid en elitskola, där dem spelade handboll. Face-to-face intervjuer genomfördes med hjälp av push, pull, anti-push, anti-pull ramverket (Schultz et al., 1998; Mullet et al., 2000) som huvudmall. Resultaten visade att den främsta påverkande faktorn för avhopp var push faktorer, så som negativa relationer med tränare och lagkamrater. Det visades också att deltagarna saknade handbollen, men hade hanterat sitt avhopp bra och gått vidare med sin valda karriärväg. När dem blev frågade om dem skulle kunna tänka sig att överväga ett återupptagande av en aktiv karriär inom handbollen, så visade deltagarna till mestadels en positiv respons emot detta