Digitala verktyg i förskolan : Pedagogers syn på och kunskap om digitala verktyg

Denna studie har som sitt syfte att ge en djupare kunskap angående hur pedagogers förhållningssätt ser ut och hur de säger sig arbeta med digitala verktyg i förskolans undervisning. Vårt metodval för denna studie var att använda oss utav en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex pedagoger på en förskola i mellersta Sverige. Materialet bearbetades med en utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där några centrala begrepp användes som analysinstrument och tas upp i teoriavsnittet. Resultatet av denna studie är att pedagoger har olika syn på begreppet digitala verktyg, men alla tycker att det är bra att digitala verktyg nu har skrivits in i den reviderade läroplanen Lpfö18. Pedagogerna anser att de använder sig av digitala verktyg i undervisningen, men i olika grad. I pedagogernas förklaringar framgår det att de använder digitala verktyg olika mycket, beroende på deras egna kunskaper kring de olika digitala verktygen, till exempel Blue- boten, Mikroägget och QR-koder. En slutsats vi drar är att de intervjuade pedagogerna ser de digitala verktygen som ett komplement till den traditionella undervisningen. Det framlyfts även att pedagogerna anser att de har ett ansvar att ta till sig användandet av digitala verktyg, då samhället idag har blivit allt mer digitaliserat. Ett dilemma som finns är att vissa pedagoger visar en oro och osäkerhet kring användandet av digitala verktyg, för att det är en brist på forskning, fortbildning och kunskap kring de digitala verktygens inverkan på barns utveckling. Genom att det finns en osäkerhet bland pedagogerna leder det till att det inte bli en likvärdig utbildning i hela landet, vilket läroplanen (Lpfö18, s. 6) beskriver