Culture or gender, or both? : A critical discourse analysis of the Swedish political debate about honor-related violence

Flera forskare menar att det finns många bakomliggande orsaker till hedersvåld, och att varken kultur eller kön bör användas som enda förklaring till våldet. Enligt dem bör perspektiven komplettera varandra i ett intersektionellt perspektiv, tillsammans med andra bakomliggande orsaker. Under 2000-talets första decennium har den svenska debatten om hedersrelaterat våld präglats av två diskurser. Den värderingsbaserade diskursen, där hedersvåldet beskrivs som ett kulturellt problem, och den könsmaktsbaserade diskursen, där hedersvåldet ses som ett jämställdhetsproblem orsakat av ett patriarkat. Syftet med studien är att granska hur den politiska debatten om hedersvåld ser ut år 2019. För att uppnå syftet har åtta riksdagsmotioner granskats genom en kritisk diskursanalys. Resultatet visar att de två diskurser som synts i tidigare forskning består än i dag, men har förändrats något. Inom den könsmaktsbaserade diskursen förnekas det inte längre att hedersvåldet existerar och hedersrelaterat våld ses som en underkategori inom mäns våld mot kvinnor. Flera motioner har inslag av båda diskurserna, och vissa har angett andra bakomliggande orsaker till hedersvåldet än kön och kultur. Detta tyder på att flera partier har en delvis intersektionell syn på hedersvåld, men samtliga partier tar mer ställning för ett av perspektiven. När Maria Carbin (2010) gjorde sin studie var det den värderingsbaserade diskursen som dominerade bland de svenska riksdagspartierna, men i vår undersökning är det ganska jämnt fördelat mellan de olika diskurserna. Partier som politiskt beskrivs som vänster företräder den könsmaktsbaserade diskursen, medan de traditionella högerpartierna och Sverigedemokraterna företräder den värderingsbaserade diskursen. Många av de partier som står för den värderingsbaserade diskursen har även nationalistiska inslag i sina texter, där det bland annat ger intrycket av att tycka att västvärlden och Sverige är bättre än andra kulturer. Endast motionerna från Miljöpartiet och Liberalerna har kosmopolitiska inslag. Several researchers agree that neither culture nor gender should be used as a single explanation for the honor-related violence. According to them, the perspectives should complement each other in an intersectional relation, along with other underlying causes. During the early 2000s, Swedish politicians took a stand for either a cultural or gender-based perspective when discussing honor-related violence, according to research from 2010. The aim of this study is to examine how the Swedish political debate about honor violence is conducted in 2019. In order to reach the aim, one political motion from each parliamentary party has been examined through critical discourse analysis. The results show that the two discourses from previous research still exist but have partially changed. Those who takes a stand for the gender-based discourse no longer deny the existence of honor violence, and they view honor-related violence as a sub-category within men's violence against women. Several motions have elements from both discourses, and some have cited other causes than gender or culture. This indicates that several parties have a partial intersectional view of the honor-related violence. However, all parties take more stand for one of the perspectives. When Maria Carbin did her study in 2010, it was the value-based discourse that dominated the Swedish parliament parties. In our study however, it is quite evenly distributed between the two discourses. Parties that politically is described as the left represent the gender-based discourse, while the traditional right-wing parties and Sverigedemokraterna (Swedish Democrats) represent the value-based discourse. Many of the parties who prefers for the value-based explanation also have nationalist elements in their texts, where some of them gives the expression of viewing Sweden and countries in the West as superior other countries and cultures. Only the motions from Miljöpartiet (Swedish Green Party) and Liberalerna (The Liberals) show elements of cosmopolitanism