Politisk åskådning som geografiskt fenomen : En kvantitativ analys av ett Nordeuropeiskt invandringskritiskt parti

Politisk geografisk segregation är prevalent i Europa där befolkningens politiska åskådning varierar kraftigt geografiskt. Europas politiska klimat har de senaste decennierna sett en framfart av den invandringskritiska partifamiljen vilken utmärker sig av sin rurala väljarbas – områden ofta präglade av högt politiskt missnöje till följd av de växande urbana städerna. Genom en kvantitativ och geografisk kartläggning av Sverigedemokraternas väljarstöd och befolkningens attityder till politik och demokrati över flertalet geografiska upplösningsnivåer har svensk politisk geografisk segregation studerats. Anmärkningsvärda slutsatser är urbanitetens och ruralitetens låga förklaringskraft av Sverigedemokraternas varierande väljarstöd i kontrast till det regionala mätverktyget. Studien påvisar att svensk politisk geografi kan indelas i grupper om tre-fyra intilliggande län i vilka befolkningen har liknande politiska inställningar. De sex indelningarna benämns regionala kluster till följd av deras geografiska koncentration och antyder en regional homogenitet där individer tenderar att ha liknande politiska åskådningar som sina grannkommuner och grannlän. Varken socioekonomiska faktorer eller befolkningssammansättning påvisas ha stark förklaringskraft för den politiska geografiska variationen. Snarare antyder studien att inbäddade traditioner, erfarenheter och attityder i de lokal-regionala geografiska rummen innehar en stark subjektiv förklaringskraft för befolkningens politiska inställning