Skilda världar - unga i och om framtidens föreningsidrott

Ungdomarna i den här studien lever mitt emellan vuxenhet och barndom, och deupplever att gymnasiestudierna utgör ett viktigt steg in i vuxenvärlden. Skolan ochstudierna, samt föreningsidrottens förväntningar på dem, anges av ungdomarna somskäl till att de slutar med fysiska aktiviteter som de hållit på med tidigare. Det gällerinte alla; ungdomarna menar även att aktiviteter inom föreningsidrotten är en viktigdel av deras liv – nu och i framtiden. Vi har valt att kalla studien Skilda världar – ungai och om framtidens föreningsidrott och vill på detta sätt markera att ungdomarna istudien resonerar om idrotten på flera sätt. Att världarna skiljer sig åt är även tydligtnär ungdomarna för ekonomiska resonemang. Vi har talat med 105 ungdomar igymnasieåldern som går i skolan i tre storstadsregioner (Stockholm, Göteborg ochMalmö). Nedan försöker vi sammanfatta resultaten av denna studie i några punkter.Precis som tidigare studier visar har ungdomarna i denna studie provat flera olikaidrotter. När ungdomarna blir äldre minskar antalet idrotter, men tiden som läggspå fysisk aktivitet blir inte nödvändigtvis kortare.Idrottsaktiviteter konkurrerar med många aktiviteter i ungdomarnas liv, såsomskola, kompisar och andra fritidsaktiviteter. Några ungdomar menar att de lär sigatt prioritera mellan dessa aktiviteter; andra menar att de slutar med idrotten eftersomde upplever att de inte hinner med allt de skulle vilja göra.n Andra faktorer som gör att ungdomarna slutar med idrott är att de upplever att deinte ”kommer att bli något inom idrotten”, att kompisarna har slutat och att detdå inte är lika roligt längre, samt att idrotten ”blev tråkig”, att det bara blev ”merav samma sak”.Ungdomarna upplever att de inte kan börja med en ny föreningsidrott i sin ålderoch att de bara kan fortsätta med sin idrott om de vill ”satsa”. Ungdomarna talar om att de istället för föreningsidrotten sökt sig till gym. Ett skältill att välja gymmet är att de själva kan bestämma vilken tid de ska gå dit, hurmycket tid de ska lägga på sin fysiska aktivitet och vad de ska göra där. Frihetenupplevs även som ett problem och några menar att de skulle behöva fastare rutiner,en ledare eller kanske någon som talar om vad de ska göra – något de förknipparmed föreningsidrotten.Ett annat skäl till att ungdomarna inte är med i en idrottsförening eller utövar andrafysiska aktiviteter, är kostnader. För några är idrotten alltför dyr, för andra inte.Ungdomarna resonerar i huvudsak om två sätt utifrån vilka de tror att fler skullekunna aktiveras inom föreningsidrotten: ”prova-på-aktiviteter” och samverkanmellan skola och föreningsidrott.Att vara en del av föreningsidrotten är inte något som ungdomarna ser som en delav att vara vuxna – vare sig som aktiva idrottare eller ledare. Några har föräldrarsom varit ledare – få har varit det själva. När de talar om ledare handlar det merom hur ledare borde vara snarare än att de själva skulle bli ledare som vuxna