Vem äger tiden? : ett idéhistoriskt perspektiv på arbetstidsfrågan i Sverige 1880-1925

Frågan om att äga sin egen tid är av existentiell karaktär. Det har sin grund i jordelivets förgänglighet. Livet tar slut, och slutet är indi-viduellt. När jag dör är det bara mitt liv som upphör. Jag går ensam i döden. Hur jag förvaltar min levnadstid, och i vilken mån som andra har rätt att göra anspråk på denna tid, ter sig ur mitt enskilda perspektiv vara av monumental betydelse, och så är det rimligtvis också för varje annan människa. Arbetstiden har sedan industrialismens framväxt utgjort den dominerande tiden för lönearbetaren. Det är en tid som löne arbetaren inte själv äger, och det är därigenom också en tid som påverkar den enskildes möjligheter att råda över sitt eget liv. Syftet med föreliggande studie är att belysa arbetarrörelsens kamp för och arbetsgivarintressenas strid mot en förkortad och reglerad arbetstid på en arbetsmarknad som i stort sett saknade regleringar. Undersökningen är idéhistorisk till sin karaktär. Den granskar arbetarrörelsens respektive arbetsgivarintressenas argumentation kring och ideologiska förhållningssätt till normal-/maximalarbetsdagen under perioden 1880-1925. I slutändan kom kampen att handla om införandet av åttatimmarsdagen, där slagordet ”åtta timmars arbete, åtta timmars fritid, åtta timmars vila” i sitt historiska sammanhang utgjorde ett radialt och progressivt krav. Idag har åtta timmars arbete blivit den tillsynes oantastliga normen. Men det ter sig relevant att, som kammarrättsrådet Johan Österberg gjorde i riks-dagen 1919, ställa frågan ”var ligger rättvisan i att just bestämma en 8 timmars arbetsdag? Varför skall rättvisan ligga just i de 8 timmarna, och varför kan man icke bestämma vilken annan tid som helst?” Hans Dahlqvist är filosofie doktor i historia och har tidigare bland annat publicerat avhandlingen Fri att konkurrera och skyldig att producera. En ideologikritisk granskning av SAF 1902-1948 (2003) samt essäerna ”Finns det liv efter lönearbetet? En idéhistorisk framställning om synen på arbetets värde” (2010) samt ”Folkhemsbegreppet: Rudolf Kjellén vs Per Albin Hansson” (2002)