Metoder anestesisjuksköterskan kan använda för att mäta sömndjup och förebygga awareness hos patienter i generell anestesi : En integrativ litteraturöversikt

I Sverige är det sjuksköterskor med specialistutbildning inom anestesi som ansvarar för den kliniska monitoreringen och observation av narkosförloppet under ett kirurgiskt ingrepp. Genom en konstant och kritisk bedömning av patienten under hela förloppet har anestesisjuksköterskan ansvar för att patienten befinner sig i tillräckligt narkosdjup. I situationer där patienter drabbas av awareness under kirurgi skapas ett enormt och onödigt lidande för patienten. Under senare år har olika mätmetoder framkommit som en följd av att nya läkemedel inom anestesisjukvård har utvecklats. Det är därför av stor vikt att anestesisjuksköterskor i sitt yrkesansvar och etiska förhållningssätt har gedigen kunskap om vilka metoder och i vilka sammanhang olika mätmetoder används. Detta för att mäta sömndjup i syfte att undvika och förebygga awareness hos patienter. Syftet var att söka, kritiskt granska och sammanställa forskning om de metoder anestesisjuksköterskan kan använda för att bedöma sömndjup och förebygga awareness hos patienter som genomgår generell anestesi. Metoden som valdes för detta examensarbete var systematisk integrativ litteraturöversikt. Resultatet visade att de vanligaste metoderna för sömndjupsmätning var mätning i form av elektroencefalogram-baserad teknik och Bispectral index-mätning. Anestesier där gas använts som anestesimetod ansågs säkrare för patienten än total intravenös anestesi då mätning av Minimum alveolar concentrations -värde vid gasanestesi kan användas som indikator för anestesidjup. Examensarbetets resultat är överensstämmande med annan forskning när det gäller EEG-baserade mätmetoder. Forskning i ämnet från anestesisjuksköterskors perspektiv är begränsad