The organization concerning children with Cerebral Palsy in a changing Värmland : The association RBU Värmland’s part in the disability movement of 1952-1962

This essay examines the disability movement in Värmland from 1956 to 1962, through a case study of the association RBU Värmland. Focusing on the starting point of the association, it explores whether their initial purpose and ambitions were fulfilled. RBU Värmland's main purpose was to promote the improved care and treatment of children with Cerebral Palsy, as well as to provide information and support to their parents. The association meant to work with these particular issues because of the disadvantages that these children and their families faced in the society of this time. For example, the healthcare in Sweden did not have the resources to provide satisfactory treatment for the children, and parents had to struggle to take care of them. During the association’s first ten years, it succeeded in improving both these aspects of the lives of children with Cerebral Palsy and their families. They carried out treatment periods where these children received much needed care, while their parents acquired knowledge and support through courses, amongst other things. In the essay, the interpretation of these actions draws on both Michel Foucault's perspective on power, as well as feminist theory. In light of Foucault’s ideas, the association is interpreted as a tool of power, where everyone involved were exercising power on various occasions. Sometimes the motif was to help the children in different ways, and sometimes the purpose was a different one, but either way power was exercised and redistributed.Denna uppsats undersöker handikapprörelsen i Värmland från 1952 till 1962, genom en fallstudie av föreningen RBU Värmland. I fokus ligger föreningens startpunkt, och om deras initiala syfte och ambitioner blev uppfyllda. RBU Värmland hade som sitt huvudsakliga syfte att verka för CP-skadade barns förbättrade vård och behandling, samt att stötta och ge upplysning till deras föräldrar. Föreningen menade att arbeta för just dessa frågor eftersom de var eftersatta i den tidens samhälle, då vården saknade resurser för att bereda en tillfredsställande vård för barnen, samtidigt som föräldrarna fick slita mycket hårt för sina barns omsorg. Föreningen lyckades under sina första tio år att förbättra båda dessa aspekter av de CP-skadade barnens samt deras anhörigas liv, då de bland annat genomförde behandlingsperioder där barnen fick välbehövlig vård, samtidigt som föräldrarna fick hjälp genom kurser, ekonomiskt stöd och dylikt. Dessa gärningar tolkas i uppsatsen både utifrån Michel Foucaults maktperspektiv, samt feministiska teoribildningar. I ljus av Foucaults idéer tolkas föreningen som ett maktredskap, där samtliga aktörer vid olika tillfällen utövade makt. Ibland var motivet att på olika sätt hjälpa de CP-skadade barnen, och ibland var motivet något annat, men oavsett utövades och omfördelades makt.