Kommunalt självstyre och rumslig förståelse : En fallstudie om nordliga kommuners lokala och regionala planeringsförutsättningar mot samverkan

Denna uppsats har på ett innovativt sätt utforskat mellankommunal samverkan utifrån kommuners självbild och förståelsen för den regional helheten genom aspekter såsom politiska mål, lokalisering, flöden, befolkningsutveckling, relationer och samarbeten, samt vilken förståelse kommuner har för omlandet som finns bortom den egna kommungränsen. Denna infallsvinkel togs med bakgrund av att den nationella nivån efterfrågar att kommuner och regioner samverkar för att skapa ekonomiska och kulturella fördelar vilket är tänkt driva den regionala och nationella utvecklingen. Detta mål ska ses i skenet av att den fysiska planeringen i dag sker på den kommunala nivån via det kommunala planeringsmonopolet. Detta planeringsmonopol beskrivs i forskningslitteraturen som otillräcklig vad gäller hanterandet av större planeringsfrågor vilket den nationella nivån beskrivs efterfråga. Denna otillräckliga förmåga har föranlett mellankommunala samarbeten och nätverk vilka syftar till att överkomma planeringsmonopolets brister genom att kommuner gemensamt samarbetar för att lösa gemensamma utmaningar. Uppsatsen är utformad som en fallstudie med sju fall vilka studeras djupgående. De sju fallen är Lycksele-Malå-Norsjö-Skellefteå-Umeå-Vännäs och Örnsköldsviks kommun, kommuner som återfinns i Västerbotten och Västernorrland. Datainsamlingsmetoden för insamling av empiri var en intervjustudie, empirin har sedan bearbetats och strukturerats efter en innehållsanalys. Intresseväckande resultaten är bland annat att större kommuner tycks se befolkningstillväxt som en faktor som förutom att bidra till egen utveckling även kan ge konkurrensfördelar gentemot andra regioner och kommuner. Mindre kommuner tycks i stället fokusera på andra värden än just tillväxt och konkurrenskraft. Därtill visar det sig att kommuner som har en hög grad av samarbetsnätverk uppvisar en större förståelse för omlandet än kommuner som saknar samarbeten. Denna förståelse för omlandet tycks även forma kommuners möjlighet att utvecklas genom att kommuner får en insikt för dynamiken mellan kommuner och regioner vilket i sin tur formar graden av samarbeten, positionering och övergripande ansvarstagande inom en region.