Nedläggningars och stora neddragningars effekter på branscher och yrkesroller : en analys utifrån geografi och kön

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om yrkes- och branschrörligheten hos de individer som förlorar jobbet vid större nedläggningar och neddragningar. Detta för att belysa eventuella behov av regionalt anpassade stödinsatser och den hänsyn man bör ta till mäns och kvinnors genomsnittliga rörelsemönster för att främja en mer jämställd arbetsmarknad. Innehållet vänder sig i huvudsak till aktörer från företag, omställningsorganisationer och offentlig sektor. Studien visar att den del av den svenska arbetskraften som har blivit utsatt för nedläggningar och nedskärningar i genomsnitt klarar sig ganska bra på kort sikt (5 år). Detta även under den turbulenta period i svensk ekonomi som vi har studerat: 2007–2010. Majoriteten får ett nytt jobb snabbt och i den mån individerna får lägre inkomst så är inkomsttappet marginellt. De som tjänar mest innan arbetsplatsförändringen är också de som upplever störst negativa lönekonsekvenser i absoluta tal. Det är svårt att göra en internationell jämförelse, men enligt OECD:s analys och sammanställning är de negativa lönekonsekvenserna för arbetstagare i de nordiska länderna (inklusive Sverige) mindre i jämförelse med övriga avancerade ekonomier (OECD 2013). Sett till de branschmässiga och geografiska rörlighetsmönstren är det många som väljer, eller erbjuds, att stanna inom samma yrke och bransch. Nära en tredjedel byter både bransch och yrke trots risken att en stor del av individens ackumulerade kompetens blir outnyttjad på det nya jobbet. Samtidigt bidrar personalrörligheten, i synnerhet vid en lyckad matchning mellan arbetstagarens kompetenser och företagets etablerade kunskapsstruktur, till kunskapsspridning mellan företag och branscher. De regionala ekonomiernas branschsammansättning spelar stor roll för individernas möjligheter till snabb återanställning och möjlighet att hitta ett jobb i en annan region. Bland framgångsrika ”återanställarregioner” finns det både stora och mindre regioner. Allt handlar alltså inte om den regionala ekonomins storlek. Regional närvaro av relaterade branscher spelar en särskilt positiv roll för möjligheterna till återanställning. Studiens resultat pekar på de fördelar som både regioner och individer kan ha av att nya arbetsmöjligheter uppstår i relaterade branscher. Rörligheten kan minska omställningskostnaderna eftersom individernas kompetenser har större sannolikhet att i någon grad kunna användas i den nya verksamheten. Ur ett jämställdhetsperspektiv ser vi att kvinnor är överrepresenterade i gruppen med lägst lön. De är också underrepresenterade i gruppen som är på väg att ”ta sig ur” låginkomstgruppen på grund av, eller kanske tack vare, nedskärningar och nedläggningar. Dessa resultat håller även om man kontrollerar för en rad individuella och strukturella faktorer. Rörlighetsmönstren vid nedskärningar och nedläggningar tenderar att reproducera gamla könsuppdelningar och ”arbetsdelningen” mellan könen på arbetsmarknaden. I vissa fall förstärks till och med dessa skillnader. Kvinnor trängs ut från, eller väljer att lämna, arbeten inom tillverkningsindustrin i högre grad än männen. Motsvarande sker för män inom exempelvis vård- och omsorgssektorn. Omställningens dynamik tycks med andra ord vara en konserverande snarare än en progressiv kraft för att minska könsskillnader. Samtidigt visar resultaten att kvinnor klarar sig signifikant bättre än män, vad gäller skillnad i yrkesstatus mellan det gamla och nya jobbet, i gruppen som blir friställda från lågstatusyrken