Kartläggning av nyanlända elever : Möjligheter och utmaningar med kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i matematik utifrån Skolverkets material

Nyanlända elever möter inte bara ett nytt land, språk och kultur när de kommer till Sverige, de möter även en ny skola där förväntningar, rutiner och sättet att förhålla sig till kunskaper ofta skiljer sig från hemlandet. Hur kan vi pedagoger, lärare, modersmålslärare och studiehandledare som arbetar i den svenska skolan hjälpa till att bygga broar och skapa förståelse för det nya? Kartläggning av den nyanlända elevens tidigare skolerfarenheter anses absolut nödvändigt för att få en förståelse för och skapa de broar som behövs mellan de olika skolkulturerna. Uppsatsen är skriven utifrån hur Skolverkets material i numeracitet för nyanlända elever skapar förutsättningar för anpassad undervisning i matematik utifrån resultatet av kartläggningen. Uppsatsen syfte har varit att få fram lärares/kartläggares åsikter om materialet, jag valde därför att använda mig av intervjuer i min metod. Genom intervjuerna hoppades jag skapa en inblick i hur kartläggnings materialet mottagits av lärare i den svenska skolan samt hur materialet används. Resultatet i studien visar på osäkerhet hos lärarna/kartläggarna gällande vad materialet ska visa och hur det ska användas. Det framkom även en bristande tilltro till att elevens språkkunskaper i matematik synliggörs med hjälp av materialet. Studien är kvalitativ och utgår från intervjuer av fyra lärare på fyra olika skolor och kommuner. För att kunna dra några mer övergripande och generella slutsatser krävs en mer omfattande studie. En framtida studie behöver innehålla en större andel lärare, fler skolor och kommuner. En fråga att lyfta i en framtida studie är om det behövs specifika ämneskunskaper i matematik hos de lärare/kartläggare som genomför kartläggningar av nyanlända elever i numeracitet