Aktivera rummen mellan rummen

Folkhälsan är ett högst relevant ämne att studera då den är av en eskalerande och nedåtgående trend i Sverige idag, både gällande fysisk och psykisk ohälsa. Detta hälsoproblem är utbrett hos stora delar av befolkningen samt det mest kostsamma samhällsproblemet idag. Dock är det konstaterat att detta går att råda bot på genom den byggda miljön. Forskning visar på att mer fysisk aktivitet och mindre stillasittande är nyckeln till ett hälsosammare liv och att det har klara samband mellan hur den byggda miljön är utformad. Denna studie syftar till att få en bättre förståelse för hur den byggda miljön möjliggör för människan att vara fysiskt aktiv i staden. Detta har gjorts genom att undersöka och utveckla designverktyg som förbättrar de rumsliga förhållandena på de offentliga ytorna för fysisk aktivitet, detta för att bidra med hälsofrämjande miljöer i människors närområden. Målet med studien har varit att visa hur den byggda miljön kan stödja fysisk aktivitet baserat på teoretisk forskning och undersökande platsanalys för att sedan redovisa detta genom ett gestaltningsförslag. Förslaget kommer att diskutera hur behovet av mer rörelse i vårt vardagsliv kan tillgodoses av stödjande design och arkitektur i närmiljö. Det syftar även till att visa hur platser kan understödja varandra och ge upphov till mer spontan aktivitet i stadsrummet och främja folkhälsan. En viktig aspekt är hur de så kallade friytorna i staden kan brukas. För att förstå vilka miljöer som stödjer människan till att vara fysiskt aktiv i den byggda miljön har samtida teorier studerats. Litteraturstudien visar på att faktorerna närhet, tillgänglighet och användbarhet är de tre faktorer som mest stödjer människor till rörelse, men även faktorerna trygghet och estetik, så som bland annat grönska. Desto högre grad av dessa faktorer, ju mer fysisk aktivitet sker. Samt att ett dos- responsförhållande är rådande, vilket innebär att desto fler stöttande miljöer som omger människan desto större chans är det att människan är fysiskt aktiv. Platsstudie har utförts av tre befintliga miljöer i Lunds östra innerstad, korsningen SkolgatanÖstra Vallgatan, Södra entrén till Östra kyrkogården samt Kapellvägen. De valda platserna har gemensamt att de utgör tre sargade friytor i staden som är i stort behov av upprustning, samt att det är platser där lite fysisk aktivitet sker idag. Platsstudierna utgör egna observationer och analys genom verktyg. Genom platsstudierna identifierades platsernas karaktärer, kvaliteter och förutsättningar samt kontext. Några lika problem som identifierades på platserna var: - Avsaknaden av rumslighet - Avsaknaden av trygghet - Avsaknaden av vistelsemöjlighet - Avsaknaden av fysisk aktivitet Gestaltningsförslaget utgick ifrån resultatet av platsstudien samt litteraturstudien. Konceptet till gestaltningsförslaget har varit att binda ihop för att först nå de strukturella förändringarna på plats för att skapa en mer sammanhållen och attraktiva kopplingar mellan platserna som ska skapa mer gynnsamma förutsättningar för rörelse. Sedan togs koncept fram för att nå detaljer och rumslighet genom nyckelorden: God vistelse, goda snitt, aktivera, rumsindelning och sammanfoga på platserna så att programpunkterna på varje plats kunde uppnås för att stödja den fysiska aktiviteten. Målet med gestaltningen har varit att utnyttja platsernas egna karaktärer och försöka förstärka dessa för att locka till mer rörelse. Avslutningsvis diskuteras hur viktigt det är att det skapas närmiljöer med en bättre tillgång med ytor till fysisk aktivitet. För att tillgodose människors olika behov är det viktigt att dessa ytor är flexibla för att skapa vida möjligheter för brukaren. Det är även av hög relevans att skapa en design som utgår från platsens egen karaktär och inte applicera en färdig design. Strukturen som följer i arbetet är att i den indelande delen av arbetet presenters en litteraturgenomgång av samtida teorier kring ämnet byggd miljö och folkhälsa. Därefter följs en presentation av platserna. Gestaltningsförslaget presenteras därefter samt följt av en sammanfattande diskussion om förslaget och arbetsprocessen.Public health is a highly relevant subject to study as it is of an escalating and downward trend in Sweden today, both regarding to physical and mental health. This problem is also widespread among large parts of the population and the most costly social problem today. However, it has been established that this can be corrected through the built environment. Research shows that more physical activity is the key to a healthier life and that it has clear connection between how the built environment is designed. This study examines how to gain a better understanding of how the built environment affects and enables us to be physically active in the city. It also intends to investigate and develop design principles that improve the spatial conditions on the public spaces for physical activity, in order to contribute with health promoting environments in people’s neighbourhoods. The aim of the thesis has been to show how the built environment can support physical activity based on theoretical research and site analyzes. The result will be presented in a design proposal that will discuss how everyday activity can be added and supportive in the local area. It also aims to show how places for physicla activity can support each other. An important aspect is how the free spaces in the city can be used. In order to understand what affects and enables people to be physically active in the built environment has contemporary development theories been studied. The literature study shows that proximity, accessibility and usability are the three factors that affect people to movement. It also aims to show how places can support each other and give rise to more spontaneous activity in the urban space and promote public health. An important aspect is how the so-called free spaces in the city can be used but also factors such as safety and aesthetics, such as greenery. The higher the degree of these factors, the more physical activity occurs. And that a dose-response relationship prevails, which means that the more supportive environments that surround people, the greater the chance it is for people to be physically active. Observations have been made of three existing environments in Lund´s eastern inner city, the intersection of Skolgatan – Östra Vallgatan, the southern entrance to Östra Kyrkogården and Kapellvägen. The chosen places have in common that they constitute three lined free areas in the city that are in great need of renovation and that there are little physical activity today. Through the site studies the places character´s, qualities, conditions and also the context were identified. Some similar problems that was identified at the sites where: - The lack of spatiality - The lack of security - The lack of opportunity to stay - The lack of physical activity The design proposal was based on the results of the site study and the literature study. The concept of the design proposal has been to tie together to first achieve the structural changes in place to create a more cohesive and attractive links between the sites that will create a more favorable conditions for movement. Then concepts were developed to reach details and spatiality through the keywords: Good stay, good cuts, activating, room division and joining in places so that the program points in each location could be achieved to support the physical activity. The aim of the design has been to utilize the site´s own characters and try to strengthen them to attract more movement. Finally, it is discussed how important it is to create local environments with better access with areas for physical activity. In order to meet people´s different needs, it is important that these surfaces are flexible, in order to create wide opportunities for the user. It is also of high relevance to create a design that is based on the site´s own character and not a finished design. The structure that follows in the work is that in the dividing part of the work a literature review of contemporary theories on the topic of built environment and public health is presented. Then a presentation of the sites is followed. The design proposal is then presented and followed by a summary discussion of the proposal and the work process