Investeringskostnader, driftkostnader och energibehov för egen kraftfoderanläggning på mjölkgård

Exempel på investeringsbehov och energiåtgång i olika alternativ för hantering och lagring av kraftfoder hos mjölkbesättningar har under flera år efterfrågats av mjölkproducenter. Vi har i föreliggande rapport använt oss av typgårdar för mjölkkor, dvs. fiktiva gårdar, samt en demomjölkgård, dvs. en verklig mjölkbesättning. Exemplen avser genomgående system för kraftfoderhantering på gårdar med mjölkproduktion. Sex olika fiktiva gårdsexempel användes för investeringsberäkningarna. Energialternativen simulerades på den aktuella gården och man utgick från nuläge i den befintliga anläggningen. Målet var att visa på konkurrenskraftiga kombinationer av olika utrustningar för att illustrera effektiva och ekonomiskt hållbara system. Rapportens första del, investeringsberäkningar, är alltså en fördjupning av den tidigare publicerade rapporten nr 299. Prisuppgifterna byggde på kontakter med leverantörer under 2018 och var av varierande karaktär varför de även stämdes av mot andra källor. Värmesystem hos silotorkar ingick inte i investeringskalkylerna. Den totala investeringen i system för hantering av kraftfoder med genomgående nyinköpt utrustning blev, utslaget per ko, mellan 9 och 14 tusen kr (undantag för det minsta gårdsexemplet där det blev väsentligt dyrare per ko). Kostnaden för lagringsutrymmen dominerade med mellan 47 % och 75 % av hela investeringen, utrustning utgjorde mellan 18 och 53% och när kategorin tillval fanns med tog den upp mellan 5 och 9%. I samtliga exempel ingick en ny byggnad för lagringsutrymmen och investeringskostnaden blir väsentligt lägre om befintliga byggnader kan utnyttjas. Årlig underhållskostnad för ”utrustning” varierade mellan 2 och 4,8 % av investeringsbeloppet för utrustningen (undantag för en av typgårdarna där underhållet beräknades bli mycket lågt). Energikartläggningen utgör en fallstudie som beskriver utvecklingen vad gäller system för foderberedning, utfodring och transporter - och dess effekter på energiförbrukningen – på Glindrans gård från år 2014, 2018 och en plan för utformning 2019/2020. Uppställningarna och beräkningsmetoden visar samtidigt på ett möjligt arbetssätt vid planering av förändringar och därtill hörande investeringar. Förbrukningen av energi i form av el respektive diesel hos Glindrans omfördelades mellan de olika alternativen, vilket påverkade de beräknade kostnaderna. Alternativ 3 som avser år 2020 skulle innebära lägre användning av diesel och något högre förbrukning av elektricitet. Nettoeffekten av detta förväntades bli lägre kostnader