Följsamhet till handhygien hos hälso-och sjukvårdspersonal, En litteraturstudie

Bakgrund: Följsamhet till handhygienrutiner hos hälso-och sjukvårdpersonal är en av de viktigaste faktorerna för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa följsamhet till handhygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie för att sammanställa vetenskaplig litteratur med kvantitativ ansats. Litteraturstudien sammanställde resultaten från tio observationsstudier. PICO-modellen användes som verktyg för att utforma syftet och få fram de bärande begreppen. De bärande begreppen som framkom var hälso-och sjukvårdspersonal, observationsstudier, handhygientillfällen samt följsamhet till handhygienrutiner. En modifierad mall från SBU valdes att användas för kvalitetsgranskning av de vetenskapliga artiklarna. Databassökningarna genomfördes via PubMed och CINAHL. Innehållsanalys användes för att analysera studiernas resultat. Resultat: Vid sammanställningen i denna litteraturstudie framkom det att läkare hade högst följsamhet (65%). Det framkom också att sjuksköterskorna hade en följsamhet på 58%. Sjuksköterskorna var den yrkesgrupp som hade flest handhygientillfällen (9298). Läkarna hade 3680 handhygientillfällen och övrig personal hade 3931 handhygientillfällen med en följsamhet på 54%. Diskussion: Resultatet visade på relativt låg följsamhet till handhygienrutiner hos hälso-och sjukvårdspersonal. Patienterna hamnar i en riskzon för vårdrelaterade infektioner som hade kunnat undvikas om personalen följde de handhygienrutiner som utformats. Konklusion: En slutsats som kunde dras efter sammanställandet av resultaten, var att det fanns uppenbara brister med följsamheten till handhygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal.Background: Adherence to hand hygiene routines is one of the most important factors for preventing health care related infections. Aim: The purpose of this literature study was to compile the adherence to hand hygiene routines among healthcare professionals. Method: The method that was used was a literature review with the aim to compile scientific literature with quantitative approach. The literature review compiled the results from ten observational studies. The PICO model was used as a tool for designing the purpose and developing the key concepts. The key concepts that emerged were health care professionals, observational studies, hand hygiene opportunities and adherence to hand hygiene routines. A modified template from SBU was chosen for the quality review of the scientific studies. The database searches were performed through PubMed and CINAHL. Content analysis was used to analyze the result of the scientific studies. Result: In the compilation of this literature review it emerged that physicians had highest adherence to hand hygiene routines (65%). It also emerged that nurses had an adherence of 58%. The nurses were the group that had the most hand hygiene opportunities (9298). The physicians had 3680 hand hygiene opportunities and the other personnel had 3931 hand hygiene opportunities with an adherence of 54%. Discussion: The result showed a relatively low adherence to hand hygiene routines from the health care professionals. Patients could end up in a risk zone of health care related infections that could have been avoided if the staff followed the directions formed for hand hygiene routines. Conclusion: A conclusion that could be drawn after the compilation of the results was that there were obvious deficiencies in the adherence to hand hygiene routines in health care professionals