Upplevelser av hälsofrämjande åtgärder hos personer med allvarlig psykisk sjukdom

Bakgrund: Personer med allvarlig psykisk sjukdom har en översjuklighet och överdödlighet i flera somatiska sjukdomar och den förväntade livslängden är 10-15 år kortare än för den övriga befolkningen. Orsaker till detta är främst livsstilsfaktorer och biverkningar av antipsykotiska läkemedel. Studier visar att deltagande i hälsofrämjande åtgärder kan minska vissa riskfaktorer för somatiska sjukdomar för personer med allvarlig psykisk ohälsa. Trots detta är den förebyggande och hälsofrämjande vården av personer med allvarlig psykisk sjukdom bristfällig. Detta tyder på att vården inte är jämlik avseende denna sårbara patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med allvarlig psykisk sjukdom upplever hälsofrämjande åtgärder. Metod: Litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. De valda artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna upplevde att sjukdomen på olika sätt påverkade möjligheterna att delta i hälsofrämjande åtgärder. Att deltagandet i hälsofrämjande åtgärder skapade ett sammanhang och struktur i livet, samt bidrog till en ökad kunskap kring hälsosam livsstil upplevdes som övervägande positivt. Geografisk och ekonomisk tillgänglighet lyftes som viktiga förutsättningar för deltagandet. Det framkom även att flera deltagare längtade efter en förändrad livssituation med en förbättrad hälsa. Stöd och uppmuntran från familj, vänner och vårdpersonal var avgörande för att lyckas initiera och upprätthålla livsstilsförändringar. Konklusion: Deltagarna upplevde både positiva och negativa aspekter av hälsofrämjande åtgärder. Sjuksköterskan kan på olika sätt stödja och uppmuntra personer med allvarlig psykisk ohälsa i syfte att förbättra deras hälsa, vilket bidrar till en säkrare och mer jämlik vård.Background: Individuals with severe mental illness (SMI) have an increased morbidity and mortality in several physical illnesses and a reduced life expectancy by 10 to 15 years compared to the general population. The reasons for ill health include modifiable health behaviours and side effects of antipsychotic medications. Previous research shows that participation in health promoting activities can decrease some of the risk factors for physical illnesses for individuals with SMI. In spite of this, preventive care and health promotion for individuals with SMI is insufficient, which implies that the care is not equal regarding this vulnerable group of patients. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of health promotion among people with severe mental illness. Method: Literature review based on 14 scientific articles with qualitative approach. The data was collected through the electronic databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The chosen articles were analysed through qualitative content analysis. Results: The participants experienced that the illness affected the possibilities to participate in health promoting activities in various ways. The participation in health promotion created a context and structure in life and resulted in an increased knowledge of healthy living, which was appreciated. Geographical and economical accessibilities were identified as important prerequisites for participation. The literature review also showed that several participants longed for changes in life circumstances and better health. Support from family, friends and care personnel was crucial in initiating and sustaining lifestyle changes. Conclusion: The participants experienced both positive and negative aspects of health promotion. The nurse can support and encourage individuals with SMI in different ways to promote health leading to safer and more equal care