Relatives' experiences of emotional support from nurses in palliative care at the end of life in older people`s care : a literature review

Bakgrund: En av den palliativa vårdens hörnstenar är stöd till närstående och Hälso- och sjukvårdslagen anger att sjuksköterskan har ett ansvar för att främja goda kontakter med patient och närstående Sjuksköterskor har beskrivit att de känner en osäkerhet kring hur de ska ge emotionellt stöd till närstående. Emotionellt stöd innebär att visa empati, omtänksamhet, tillit och förtroende samt att finnas till för en annan människa vid svåra situationer. Familjecentrerad vård innebär att fokusera på de närstående och den sjuke och familjen ska ses som en helhet. Syftet: Att beskriva de närståendes upplevelser av det emotionella stöd som sjuksköterskan ger dem vid palliativ vård vid livets slutskede inom äldreomsorgen. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna Pubmed och Cinahl med sökord som motsvarade syftet. 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats kvalitetsgranskas och artiklar med medelhög och hög kvalitet inkluderades. Artiklarna analyserades genom att söka efter likheter och skillnader som sedan sammanställdes i kategorier. Resultat: Kommunikation och rådgivning befrämjade emotionellt stöd. kommunikation och rådgivning var viktigt att sjuksköterskorna utförde och god erfarenhet och kunskap inom området samt att tillräckligt med information gavs till de närstående gällande den sjukes situation. Rådgivning var viktig för att få förståelse kring vårdsituationen och för att kunna delta i och samarbeta tillsammans i omvårdnaden av den sjuke. Avlastning och stöd av hälso- och sjukvårdspersonal i vardagen bidrog även det till emotionellt stöd. Avsaknad av emotionellt stöd bidrog till att de närstående kunde bli lidande av psykisk ohälsa. Slutsats: Familjecentrerad vård är en användbar modell som kan främja emotionellt stöd hos närstående. Sjuksköterskan behöver dela med sig av sin kunskap till de närstående för att de ska bli mer delaktiga i vården av den sjuke.Background: One of the cornerstones of palliative care is support for next of kins and the Health Care Act states that the nurse has a responsibility to promote good contact with the patient and close relatives. Nurses have described that they feel uncertain about how to provide emotional support. Emotional support means showing empathy, caring and trust as well as being present to another person in difficult situations. Family-centered care means focusing on the next of kins and the patient and the family should be seen as a whole. Aim: To describe the relatives' experiences of the emotional support provided by the nurse in palliative care at the end of life in the elderly care. Methods: The study was conducted as a literature review. Articles were searched in the Pubmed and Cinahl databases with keywords derived from the purpose. 15 articles of qualitative and quantitative approach were quality appraised and articles of medium and high quality were included. The articles were analyzed by searching for similarities and differences which were then compiled into categories. Results: Communication and counseling promoted emotional support. Communication and counseling was important that the nurses performed and good experience and knowledge in the subject and that sufficient information was given to the relatives regarding the situation of the patient. Counseling was important to gain an understanding of the care situation and to be able to get involved in the care situation and collaborate together in the care of the sick person. Relief and support from health professionals in everyday life also contributed to emotional support. Lack of emotional support helped the relatives to suffer from mental illness. Conclusion: Family-centered care is a useful model that can promote the emotional support of next of kins. The nurse must share her knowledge to the relatives so that they become more involved in the care of the sick person