Digitaliseringen av gymnasieskolan : En kvalitativ studie om vilka faktorer som främjar respektiva motverkar att gymnasielärare utvecklar sin digitala kompetens

Denna uppsats handlar om förutsättningarna till att implementera regeringens nationella digitaliseringsstrategi för det svenska skolväsendet. Den nationella digitaliseringsstrategin för det svenska skolväsendet lyfter att alla elever ska få möjlighet att utveckla en digital kompetens, både elever och lärare ska ha likvärdig tillgång till digitala verktyg samt att det ska bedrivas forskning om den digitala utvecklingen. Skolverket har den verkställande rollen i det här och redovisar i sin uppföljningsrapport från 2019 att digitaliseringen av skolan har fått ett större genomslag i gymnasieskolan och högstadiet, att lärare upplever ett behov av att utveckla sin digitala kompetens samt att tillgången till teknisk och pedagogisk support varierar bland skolverksamheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till digitaliseringen av skolan, och genom det identifiera faktorer som främjar respektive försvårar gymnasielärares kompetensutveckling när det gäller digitaliseringen. Datainsamlingsmetoden är samtalsintervju och det insamlade materialet har tolkats med hjälp av två analysverktyg. Det ena analysverktyget är resultatet från Skolverkets forskningsöversikt om digitaliseringen av skolan och det andra analysverktyget är Henrik Kocks tolkningsram för kompetensutveckling. Resultatet visar att digitaliseringen av gymnasieskolan går i linje med flexibelt lärande, d.v.s. att integrera digitala verktyg med traditionellt lärande, och den skeptiska attityden till att digitala verktyg inte alltid är det bästa alternativet för elevers lärande. Det visar även att utvecklingen av gymnasielärarnas digitala kompetens främjas av att skolledningen har förståelse för att lärarna behöver kompetensutveckla sig, att lärarna ges möjlighet att delta i fortbildningsdagar på skolan under arbetstid samt att det finns kollegor som kan lära ut. På motsvarande sätt försvåras gymnasielärares kompetensutveckling av otydliga styrdokument, företags lobbying samt tidsbrist