Kartläggning av en nyanländ elevs litteracitet i Sverige

Den här studien handlar om en nyanländ elevs möte med svensk skola och kartläggningen av hennes litteracitet. Studien är en deskriptiv fallstudie inspirerad av etnografiska principer med bland annat videoinspelningar av kartläggningssamtal. I de inspelade samtalen deltar en elev, en förälder, tolk samt en kartläggare. Under samtalen ställs en stor mängd frågor men det ges inte mycket tid eller utrymme för utvecklande av svar, fördjupande frågor eller följdfrågor. Eleven ifråga kan tala flera olika språk och har haft såväl franska som arabiska som undervisningsspråk då hon har gått fem år i skola innan hon anlände till Sverige. Elevens tidigare erfarenheter av undervisning i litteracitet tycks vara begränsad till högläsning samt att skriva av text som läraren skriver på tavlan. Det blir därför svårt för henne att förstå frågor som kartläggaren ställer i samband med textläsning och textanalys under kartläggningen. I flera avseenden föreligger relativt stora skillnader mellan elevens tidigare skolerfarenheter och praktiken i skolan som väntar henne i Sverige